Ny upptäckt öppnar för nya terapier mot grupp A-streptokocker
Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en ny form av antikroppsbindning som leder till effektivt immunsvar mot bakterier. Det kan förklara varför så många vacciner mot grupp A-streptokocker inte fungerat. Vidare fann forskarna en antikropp med potential att skydda mot infektion av grupp A-streptokocker.
Kortfakta om studien: Infektionsforskning, immunologi // kvantitativ tillämpad forskning // djurstudie möss // in vitro, in vivo, ex vivo.
Resultaten presenteras nu i EMBO Molecular medicine.
Grupp A-streptokocker har flera sätt som de undviker kroppens immunförsvar på och kan, när de infekterar oss, orsaka både vanliga svalginfektioner (halsfluss), scharlakansfeber, svinkoppor och hudinfektioner. Än så länge fungerar penicillin mot dessa bakterier, men skulle de bli resistenta kommer de att utgöra ett stort hälsoproblem.
En strategi som forskarvärlden använder för att hitta nya sätt att bekämpa bakterieinfektioner, är att skapa målsökande antikroppar. Först kartläggs vilka antikroppar som kroppens immunförsvar producerar vid en infektion, och sedan studerar man hur dessa påverkar immunförsvaret. På så vis kan man identifiera antikroppar som kan användas både vid förebyggande behandling och för behandling vid pågående infektion. Men det är en utmanande process, och många försök att ta fram antikroppsbaserade behandlingar mot grupp A-streptokocker har strandat.
Studien som nu publiceras visar ett oväntat sätt som antikroppar interagerar med grupp A-streptokocker och närmare bestämt hur de krokar fast vid det sannolikt viktigaste bakterieproteinet, M-proteinet, på cellytan.
– Vi såg att det sker på ett sätt som tidigare aldrig beskrivits. I vanliga fall binder en antikropp via en av sina två Y-armar till sitt målprotein på ett enda ställe, oavsett vilken av de två armarna som används för bindningen. Men det vi sett nu – och det är viktig kunskap – är att de två Y-armarna kan känna igen och kroka fast vid två olika ställen på samma målprotein, förklarar Pontus Nordenfelt, forskare och docent i infektionsmedicin, som lett studien
Detta innebär att de två armarna på antikroppen – vilka är identiska – trots det kan binda till två delvis olika platser på ett målprotein. Dessutom visar det sig att det är just denna typ av bindning som krävs för effektiv skydd, och då den troligtvis är ovanlig, menar forskarna, skulle kunna förklara varför så många vaccinförsök mot dem inte lyckats och kan vara en anledning till att bakterierna lyckas smita undan immunförsvaret.
Man vet sedan tidigare att streptokockbakteriens M-protein har stor betydelse för hur sjukdom uppstår och utvecklas i kroppen. Att hitta en antikropp som fastnar på detta protein, och därigenom flaggar upp det för immunförsvaret, kan hindra bakterierna från att infektera kroppens celler. Eftersom kroppen bevisligen kan bekämpa infektionen finns sådana antikroppar, men det är ett gediget arbete att lokalisera dem.
Forskarna riktade därför in sig på att undersöka antikroppar hos patienter som tillfrisknat efter att ha haft grupp A-streptokockinfektion. De lyckades identifiera tre så kallade monoklonala antikroppar från en patient som tillfrisknat efter en grupp A-streptokock-infektion. Monoklonala antikroppar är identiska kopior av varandra och i detta fall målinriktade mot ett enda protein (M-proteinet) hos grupp A-streptokockerna. Forskarna undersökte sedan i djurstudier om det går att använda antikropparna för att stärka immunförsvaret i dess kamp mot grupp A-streptokocker. Det visade sig att antikroppen med den nyupptäckta bindningsmekanismen gav ett starkt immunsvar mot bakterien. Forskarna har nu sökt patent baserat på fynden i artikeln och kommer att fortsätta studera antikroppen.
– Det här öppnar möjligheter där tidigare vaccinförsök misslyckats och innebär att den monoklonala antikropp vi använt har potential att skydda mot infektion, säger Wael Bahnan, en av författarna bakom studien.
Publikation
”A human monoclonal antibody bivalently binding two different epitopes in streptococcal M protein mediates immune function”
EMBO Mol Med 12 december 2022
Kontakt:
Pontus Nordenfelt, forskare och docent i infektionsmedicin vid Lunds universitet,046 222 8571, 0731 523 553, pontus.nordenfelt@med.lu.se
-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se
Taggar:
