Ny upptäckt underlättar jakten på metoder för att begränsa Alzheimers sjukdom

Ett internationellt forskarteam har för första gången lyckats kvantifiera de giftiga oligomererna som bryter ner nervcellerna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Upptäckten kan bli avgörande i jakten på nya metoder för att begränsa den snabbt växande demenssjukdomen.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i ett eller flera av hjärnans områden vilket leder till minnesproblem och svårigheter att tolka intryck från både sinnena och omgivningen. Till en början förstörs cellernas utskott och dess kontaktpunkter med andra celler, men med tiden dör hela nervcellen. I hjärnan hos en person med svår Alzheimers finns plack, fibriller, proteinet tau samt klumpar av proteinet beta-amyloid, så kallade oligomerer. Det är dessa som nu undersökts i en stor studie där forskare från Lunds universitet deltagit. I artikeln, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Chemistry, har teamet lyckats mäta hur snabbt oligomererna skapas och klingar av under en pågående reaktion.

– Oligomererna är giftiga och förstör nervceller. Men innan den här studien hade man inte lyckats samla data som löser mekanismen för hur de bildas och försvinner, något man bara gjort för de större och mer ofarliga sammanslutningarna av fibriller och plack, säger Sara Snogerup Linse, kemiprofessor vid Lunds universitet.

Tidigare trodde man att det framför allt är placken som driver på Alzheimers. Men under de senaste två årtiondena har forskarvärlden fått upp ögonen för oligomerernas betydelse. En av de viktigaste upptäckterna i den nya studien är hur instabila oligomererna är, samt att bara en bråkdel av dem, några få procent, omvandlas till fibriller.

– Vi visste att oligomererna var instabila, men inte i den här omfattningen. En annan viktig upptäckt vi gjorde var att de flesta löses upp i sina beståndsdelar, peptiderna, som därmed ges nya chanser att bilda farliga oligomerer, säger Sara Snogerup Linse.

Alzheimers är en snabbt växande sjukdom som skapar stort lidande både för de drabbade individerna och deras anhöriga. Att bättre förstå mekanismerna bakom demenssjukdomen kan bli avgörande för att utveckla nya och mer effektiva läkemedel.

– För att kunna begränsa Alzheimers sjukdom måste vi hitta metoder för att minska bildningen av oligomererna. Våra resultat underlättar den jakten, säger Sara Snogerup Linse.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: University of Cambridge, Harvard University, University College London, University of Maribor, ETH Zurich.

Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Chemistry.

För mer information, kontakta:

Sara Snogerup Linse, professor

Biokemi och Strukturbiologi, Lunds universitet

046-222 82 46

070-250 77 66

sara.linse@biochemistry.lu.se

Presskontakt:

johan.joelsson@science.lu.se

0730-275890

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Media

Media