Nya perspektiv på barns rätt vid skuldindrivning

En ny avhandling från Lunds universitet belyser vikten av att ta hänsyn till det individuella barnet vid indrivning av skulder. Avhandlingen visar också att det faktum att barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020 påverkat hur Kronofogdemyndigheten tolkar sitt barnrättsliga ansvar.

Rättsvetaren Kristian Gustafsson, som disputerade med sin avhandling ”Barnets bästa vid utmätning och exekutiv försäljning av bostäder i svensk utsökningsrätt” vid Juridiska fakulteten i oktober 2022, betonar att en mer individuell bedömning krävs när hänsyn tas till barns rätt.

– Barns rättigheter är främst ett skydd för ekonomiskt utsatta barn. Det ska inte bli välbeställdas föräldrars ursäkt för att inte betala sina skulder, säger Kristian Gustafsson.

Sedan Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 har det enligt Kristian Gustafsson rått två till synes motstridiga förståelser av konventionen. Å ena sidan att Sverige möter barnkonventionens krav och att därför få eller inga åtgärder behövs. Å andra sidan har svenska utredningar genom åren gett uttryck för brister i Sveriges åtagande.

Även Kronofogdemyndighetens egna riktlinjer som togs fram att konventionen blev svensk lag präglas av viss motstridighet. Samtidigt som Kronofogdemyndigheten i sina nya riktlinjer gör tydligt att myndigheten varit skyldig att följa barnkonventionen sedan 1990, kommer nya förslag sett till barnets bästa. Begreppet ”barnets bästa” som återfinns i artikel tre är en av barnkonventionens grundprinciper och fokus för Kristian Gustafssons avhandling.

Högsta domstolen konstaterade också i ett avgörande från år 2013 att barnets bästa är ett av de hänsynstagande som ska tas vid utmätning av bostäder. Avgörandet har beskrivits som en "blank hänvisning” eftersom att den inte innehåller tillräcklig vägledning för bland annat Kronofogdemyndigheten. Bristen på vägledning har enligt Kristian Gustafsson lett till spretig rättstillämpning vid myndigheten.

Han poängterar att han inte är kritisk mot Kronofogdemyndigheten hantering utan mot den bristfälliga vägledningen i rättskällorna:

– Beslutsfattarna vet att barnkonventionen ska tillämpas men har inte fått vidare vägledning om hur.

Kristian Gustafsson ser dock att Kronofogdemyndigheten kan lära av sina egna goda exempel i sitt utvecklingsarbete. Det fanns till exempel i hans källmaterial enstaka kronofogdar som hittat sätt att beakta barns individuella intressen i sitt beslutsfattande, trots den bristfälliga vägledningen. De har till exempel självmant inhämtat information om att den skuldsatta hade barn utifrån information som redan fanns i myndighetens register.

– Kronofogden kan dra lärdom av sina egna beslutsfattare om hur man på ett bättre sätt kan tillgodose barns intressen i beslutsfattande och rättstillämpning. Det finns många goda exempel på hur kronofogdar redan arbetar som bör kunna implementeras i Kronofogdemyndighetens rutiner, säger Kristian Gustafsson.

Han lyfter också vikten av att Kronofogdemyndigheten tar mer hänsyn till hela bilden sett till de ekonomiska följderna av att någon blir av med sin bostad.

– Det kan exempelvis bli dyrare att bo i en hyresrätt än i en ägd bostad. I vissa fall kan förlust av bostaden innebära att en person inte längre kan betala sina skulder genom löneutmätning på grund av ökade boendekostnader. Då bör det övervägas om utmätningen av bostaden är i någon av de inblandade parternas intresse, säger Kristian Gustafsson.

Om avhandlingen:

Avhandlingen ”Barnets bästa vid utmätning och exekutiv försäljning av bostäder i svensk utsökningsrätt” är en studie av artikel 3.1 i barnkonventionen och dess rättsliga innebörd vid beslut om utmätning och försäljning som rör ett barns bostad.

Artikel 3.1. lyder:

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

Kontakt:

Kristian Gustafsson, doktor i civilrätt, kristian.gustafsson@jur.lu.se, för telefonnummer, kontakta presskontakt Juridiska fakulteten vid Lunds universitet: Ellen Albertsdóttir, ellen.albertsdottir@fsi.lu.se, 070-332 45 98 (helst sms)

________________________________

Juridiska fakulteten är en av Lunds universitets fyra ursprungliga fakulteter. I 350 år har vi utvecklat juridisk kunskap som kommer till användning i alla delar av samhället. 

Lunds universitet grundades 1666. Här finns 46 000 studenter och över 8 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa