Nya riktlinjer i förlossningsvården påverkar barnmorskors yrkesidentitet

Nya nationella riktlinjer för igångsättning av förlossningar kom 2022 och skapade en het debatt bland gynekologer/obstetriker och barnmorskor. Trots att riktlinjerna grundar sig på tillförlitlig forskning, har de väckt konflikt bland förlossningsvårdspersonal. En ny studie vid Lunds universitet, undersöker hur de nya riktlinjerna har påverkat förlossningspersonalens arbete och yrkesidentitet.

Kortfakta: Förlossning, induktion förlossning, obstetrik // klinisk forskning // kvantitativ enkätstudie // 240 läkare och 207 barnmorskor // statistiska samband // tvärsnittsstudie.

Andelen förlossningar som startas på konstgjord väg (induktioner) har stadigt ökat sedan början av 90-talet och 2023 blev mer än var fjärde kvinna i Sverige igångsatt. Nya nationella riktlinjer för igångsättning kom 2022. Denna innebär att för gravida som gått över tiden bör förlossningen numera sättas igång redan i vecka 41+ - en förändring mot tidigare vecka 42+. Riktlinjerna bygger på ett flertal vetenskapliga studier, som visar att antalet barn som dör under en graviditet minskar genom att kvinnor induceras tidigare.

– Risker med att gå över tiden kan bland annat vara att moderkakan inte fungerar lika bra som tidigare, vilket i sin tur innebär att barnet kan få svårare att syresätta sig under förlossningen. Om barnet blir för stort ökar också risken för komplikationer för både modern och barnet, säger Gabriel Raoust, överläkare inom obstretik och gynekologi vid Ystad lasarett och forskare vid Lunds universitet.

Sedan införandet av de nya riktlinjerna har det dock varit en het debatt om den nya gränsen borde gälla för alla gravida kvinnor. En del gynekologers/obstetrikers och barnmorskor hävdar att de vetenskapliga bevisen för vad som är säkrast för kvinnor med okomplicerade, friska graviditeter inte är entydiga och hänvisar till andra studier än de som riktlinjerna baseras på. Barnmorskorna i synnerhet, menar även att hos de patienter som sätts igång blir förlossningsupplevelsen sämre och mer smärtsam än vid en normal förlossning, med ökat medicinskt fokus. Många uttryckte dessutom oro över potentiella medicinska konsekvenser som till exempel en ökad kejsarsnittsfrekvens.

– Efter ett ganska abrupt införande av riktlinjerna blev det plötsligt annorlunda på jobbet. Logistiken på förlossningsavdelningen blev svårare att hantera och många barnmorskor uttryckte ett starkt missnöje. De kände sig förbisedda i det här och många mådde dåligt av se de födande lida på ett annat sätt än när förlossningen startar av sig själv. Kanske riktlinjerna, som hade för avsikt att lösa ett problem, skapade ett annat, oförutsett problem?

Olika perspektiv i förlossningsvården

I en enkätbaserad studie, nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften Midwifery, har Gabriel Raoust undersökt hur det ökade antalet igångsättningar inverkar på gynekologers/obstetrikers och barnmorskors vardag. 240 läkare och 207 barnmorskor svarade på enkätstudien som visade på stora skillnader. Medan läkare tycks opåverkade, upplevde barnmorskor att deras arbete påverkades negativt. De nya riktlinjerna och de direkta effekterna på de födande tycks skapa en samvetskonflikt för barnmorskorna och skada deras yrkesidentitet.

Gabriel Raoust tror att resultaten från studien kan bli ett bidrag i debatten och pekar på betydelsen av att ta in barnmorskeperspektivet i större utsträckning än vad som tidigare gjorts när det gäller att utforma nationella riktlinjer.

– Läkarna har det slutliga medicinska ansvaret och har historiskt sett, med hjälp av vetenskapliga resultat, oftast haft tolkningsföreträde vid införandet av medicinska riktlinjer. Men vi har ett annat landskap idag, med fler och fler forskande barnmorskor som gör sina egna, vetenskapliga tolkningar. Resultaten från vår studie får mig att undrar över i vilken utsträckning vi i svensk förlossningsvård lyckas ta in olika perspektiv och förstå värdet av att lyssna på varandra, avslutar Gabriel Raoust.

Publikation
“Swedish maternity care professionals’ perception of labor induction”
Midwifery, online april 2024

Kontakt: Gabriel Raoust, överläkare inom obstretik och gynekologi vid Ystad lasarett och forskare obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet, gabriel.raoust@med.lu.se , 0706-616699
 

-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se

Taggar: