Nyfunnen och aggressiv HIV-variant leder till snabbare sjukdomsförlopp
En nyligen upptäckt HIV-variant leder till betydligt snabbare utveckling av AIDS än de i nuläget mer spridda formerna av viruset. Det visar ny forskning från Lunds universitet.
Idag finns mer än 60 olika epidemiska varianter av typen HIV-1 i världen och olika geografiska områden domineras ofta av en eller två av dessa varianter. Infekteras man av två olika varianter kan resultatet bli att egenskaperna hos dessa korsas och då uppstår vad som kallas för en rekombinant form av viruset.
- Rekombinanterna verkar vara livskraftigare och mer aggressiva än de varianter som de uppstått ur. Barnen är mer framgångsrika än föräldrarna för att använda en liknelse, förklarar Angelica Palm, doktorand vid Lunds universitet.
Studierna har utförts på patientprover från Guinea-Bissau, Västafrika. Den studerade rekombinanten har beteckningen A3/02 och är en korsning mellan de vanligaste varianterna i området, 02AG och A3. Den har tidigare beskrivits av Joakim Esbjörnsson, postdoktor vid Oxford University som är medförfattare till studien. I den aktuella studien fann forskarna att tiden från smitta till insjuknade i AIDS var den kortast rapporterade jämfört med andra HIV-1 typer, ca 5 år, och hela 44 procent snabbare än för A3.
Hittills har A3/02-rekombinanten endast påträffats i Västafrika, men andra undersökningar visar att den globala spridningen av olika rekombinanter ökar. I länder och regioner med stor immigration, som t.ex. USA och Europa, sker en utveckling mot en alltmer blandad och komplex HIV-flora till skillnad mot tidigare då ett färre antal icke-rekombinanta varianter av viruset har dominerat. Det finns därför anledning att vara ödmjuk inför HIV-rekombinanter i stort, menar forskarna bakom studien:
- HIV är ett extremt dynamiskt och föränderligt virus. Nya subtyper och rekombinanta former av HIV-1 har introducerats i vår del av världen och det finns med största sannolikhet ett stort antal cirkulerande rekombinanter som vi vet lite eller ingenting om. Det finns därför skäl att vara uppmärksam på hur HIV-1-epidemien förändras över tid, säger Patrik Medstrand, professor i klinisk virologi vid Lunds universitet.
Forskningen bygger på en unik långtidsuppföljning av HIV-infekterade personer i Guinea-Bissau, ett projekt som drivs av Lunds universitet. I kommande forskning hoppas Angelica Palm och hennes kolleger kunna fortsätta forska kring egenskaperna hos rekombinanta virus samt förekomsten av dessa bland HIV-bärare i Europa.
För sjukvården innebär de nya forskningsresultaten att man bör vara uppmärksam på att vissa HIV-1-typer kan vara mer aggressiva än andra, anser forskarna.
Resultaten publicerades nyligen i den amerikanska tidskriften Journal of Infectious Diseases.
Artikel: Faster progression to AIDS and AIDS-related death among seroincident individuals infected with recombinant HIV-1 A3/CRF02_AG compared to sub-subtype A3
Författare: Angelica Palm, Joakim Esbjörnsson, Fredrik Månsson, Anders Kvist, Per-Erik Isberg, Antonio Biague, Zacarias José da Silva, Marianne Jansson, Hans Norrgren och Patrik Medstrand
Journal of Infectious Diseases, 2013
Fakta/HIV
Humant immunbrist virus (HIV) finns i två huvudtyper (HIV-1 och HIV-2) varav HIV-1 är den vanligaste. Därtill finns ett stort antal undergrupper/subtyper och rekombinanter.
HIV bryter långsamt ner kroppens immunförsvar. Sjukdomen AIDS uppstår när den HIV-infekterade personens immunförsvar är till den grad försvagat att kroppen inte längre kan bekämpa infektioner som en frisk individ inte blir sjuk av. Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att det lever omkring 33 miljoner människor i världen smittade med HIV.
Ett stort problem är HIV-virusets enorma evolutionshastighet, dvs. att viruset förändras hela tiden. Det finns idag inget botemedel mot HIV utan endast läkemedel med bromsande effekt.
Mer information
* Angelica Palm, doktorand, institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet,
046-222 01 19, angelica.palm@med.lu.se
* Patrik Medstrand, professor i klinisk virologi, institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet, 046-222 14 89, 070-841 57 97, patrik.medstrand@med.lu.se