Nytt forskningsprojekt för att förstå koloniala strukturer i Sydafrika
I ett nytt projekt ska forskare från Lunds universitet i Sverige, tillsammans med universitet i Sydafrika, Nederländerna och USA för första gången systematisera stora mängder historiska data från Ostindiska kompaniets kolonisering av Sydafrika. Målet: att ta reda på när och hur koloniala strukturer och institutioner kom till, och hur de kan ha fortsatt påverka de unga staterna in i modern tid.
Erik Green är universitetslektor och docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han leder det internationella forskarteam som hoppas skapa de hittills mest kompletta databaserna någonsin över Sydafrikas koloniala ekonomi. Projektet finansieras med hela 30 miljoner kronor under sex år av svenska forskningsfinansiären Riksbankens jubileumsfond.
– Under 1500- till 1700-talen koloniserade Europa stora delar av världen. Flera forskare menar att detta påverkade de koloniserade områdenas ekonomiska utveckling på ett sätt som är synligt än i dag. Men problemet är att det hela är mycket grovt generaliserat och sällan underbyggt med systematiska empiriska studier. Flertalet forskare har under senare år pekat på att detta kan ge en del problematiska antaganden. Vi behöver granska data under en lång tid för att kunna skapa mer troliga hypoteser, säger Erik Green, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Ska studera strukturerna från dag ett
Erik Green och hans forskarkollegor ska studera Kapkolonins (Sydafrika) gradvisa sociala och ekonomiska utveckling från etablerande 1652 till 1840.
– Nu ska vi studera material från i princip dag ett: från etablerandet av en formell koloni och 150 år framåt. Då kan vi se hur strukturerna byggs upp och hur kopplingarna är mellan olika variabler. I dag gör de flesta antagandet att Sydafrika är ojämlikt på grund av kolonismen. Men vi ska studera hur det faktiskt såg ut och på vilket sätt som ojämlikheten byggdes upp. Vår tanke är att man sedan ska kunna säga om vi verkligen kan påstå det vi gör i dag om kolonismens långvariga effekter, säger Erik Green.
Till sin hjälp har forskarna tre unika databaser: Godahoppsuddens paneldatabas, Sydafrikas familjeregister och Slavregistren. Databaserna är påbörjade, men långtifrån kompletta eller färdigställda.
– För att genomföra det här projektet krävs en stor grupp som är experter på olika saker. Vi behöver ha allt ifrån folk som kan holländska så som det talades på 1700-talet och sådana som kan de breda teoretiska debatterna till personer som verkligen är experter på Kapkolonins historia. Vi har också experter på specifika statistiska metoder och maskininlärning, säger Johan Fourie, professor i ekonomisk historia vid Stellenbosch University i Sydafrika.
”Kapkolonin drevs som ett företag”
Med databaserna på plats blir det möjligt att studera kolonin och dess befolkning (bosättare, slavar och ursprungsbefolkning) på individnivå. Det innebär en unik möjlighet att analysera hur en kolonial ekonomi och dess institutioner gradvis utvecklas och påverkas av – samt påverkar – människors beteenden och livsvillkor.
– Sydafrika hette under kolonitiden just Kapkolonin. Och det var ju inte Holland som stat som grundade kolonin, utan det var Nederländska Ostindiska kompaniet. Det bedrevs med andra ord som ett företag. De hade av den anledningen bättre incitament för att göra mer detaljerade rapporter, säger Johan Fourie.
Forskarnas individbaserade studier av en kolonial ekonomis förändring över tid är troligen de första av sitt slag. Målet är att de ska kunna bidra till vad vi vet om ekonomisk och social utveckling, institutioner och kolonialism.
– Databaserna är unika i det att de sträcker sig över så lång tid – 180 år. De är också unika för att de är så detaljrika, kanske till och med snäppet vassare än till exempel svensk historisk data som brukar anses vara väldigt bra. Det finns en fördom om att man inte kan studera Afrika på grund av att det i många fall saknas historiska data. Här har vi ett undantag där vi förmodligen kan bygga upp en av världens bäst detaljerade databaser, säger Erik Green.
Mer information
Projektet "Etablerandet, tillväxten och arvet av en bosättarkoloni: Kvantitativa panelstudier av Kapkolonins politiska ekonomi" finansieras av Riksbankens Jubileumsfond med 29,4 miljoner kronor (cirka 2,86 miljoner euro) över sex års tid, med start i januari 2021. Det är det största forskningsanslaget som Ekonomihögskolan i Lunds forskare har tagit hem under 2020.
Projektledare är Erik Green, universitetslektor och docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Deltar i projektet gör även forskare från Stellenbosch University i Sydafrika, Utrecht University och Leiden University i Nederländerna, MIT, UC Davis och University of Colorado i USA.
Projektet startar formellt i januari 2021 och pågår till och med december 2026.
Kontakt
Erik Green, universitetslektor och docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
073-681 69 00
erik.green@ekh.lu.se
(talar svenska)
Pressbild på Erik bifogas utskicket.
Johan Fourie
Professor of Economics and History, Stellenbosch University
+27 (0)21 808 3590
johanf@sun.ac.za
(talar engelska)
Läs mer om Johan Fouries forskning
Louise Larsson, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 08 44, louise.larsson@ehl.lu.se
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med näringslivet. Vi erbjuder populära kandidat- och masterprogram inom ekonomi, informatik och handelsrätt och har ett av Sveriges största utbytesprogram för studier utomlands. Ekonomihögskolans partnerprogram för näringslivet minskar avståndet från studier till arbete och forskning till praktik. Ekonomihögskolan är ackrediterad av både EQUIS och AMBA, vilket visar att vår forskning och utbildning håller högsta internationella kvalitet. Vi vill göra skillnad genom att fördjupa oss i relevanta samhällsproblem i vår forskning och utbilda ansvarsfulla samhällsaktörer med en internationell utblick.
