Nytt hastighetsrekord för flyttfåglar
I en ny studie publicerad i iScience konstaterar forskare vid Lunds universitet att tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel.
Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige tar ungefär två månader på sig att tillryggalägga sträckan inräknat raster för att vila och äta. Tills nu har forskare uppskattat att den övre hastigheten för flyttfåglar, oavsett art, är 500 km/dag, men att majoriteten av fåglarna flyttar med avsevärt lägre hastigheter. Den nya studien visar att tornseglarnas hastighet är betydligt högre än för andra arter. Högst är den när seglarna passerar över Sahara och Medelhavet under vårflyttningen. Från södra Afrika till nordligaste Sverige tar det cirka 15 dagar för tornseglarna.
Forskarna har mätt seglarnas hastighet både på hösten och på våren. Tekniken de använt är små dataloggar som spårar fåglarna och berättar var de befunnit sig vid olika tider på dygnet genom att registrera och lagra ljusförhållanden och koppla dessa till tidpunkter. När tornseglarna återvänt till sina häckningsplatser i nordligaste Sverige har forskarna fångat dem och tömt dataloggarna på innehåll.
Resultaten visar att tornseglarna i genomsnitt flyger 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Men forskarna har uppmätt långt högre hastigheter än så: under en niodagarsperiod flög en av tornseglarna drygt 830 km/dag.
Hastighetsrekordet kan te sig märkligt med tanke på att tornseglare inte flyger exceptionellt fort, cirka tio meter per sekund, jämfört med andra flyttfåglar. Hemligheten ligger i deras ringa storlek, energisnåla flykt och att de effektiviserat sitt födointag under flyttningen. Men också deras förmåga att förutsäga vindförhållandena flera dagar in i framtiden och låta medvinden göra en del av jobbet.
– Tornseglarna verkar faktiskt kunna förutsäga när vindförhållandena är bäst för att få så mycket medvind som möjligt. De är kloka fåglar som tycks besitta förmågan att prediktera vindar innan de drar nytta av dem, säger Susanne Åkesson som gjort studien tillsammans med kollegan Giuseppe Bianco.
Enligt forskarna reagerar inte tornseglarna på de vindförhållanden som råder för stunden, utan de förväntade vindarna kommande dagar. Den förmågan hjälper dem att tajma tidpunkten för när de ska påbörja sin långa flyttning, men också när det är bäst förutsättningar att passera över ogästvänliga områden som Sahara och Medelhavet.
– Jag tror att de kan känna av lufttrycket i olika vädersystem som passerar och att det är den förmågan som gör att de kan förutsäga vindarna flera dagar framåt. Men vi vet inte säkert exakt vilken information de känner av, vi ska fortsätta forskningen, säger Susanne Åkesson.
I den färska studien pekar forskarna även på födointaget under flyttningen som bidragande till tornseglarnas hastighetsrekord. Genom att äta luftburna insekter behöver de inte rasta på marken lika länge som andra arter och de kan anpassa sig så att de hela tiden har rätt mängd energi för flygningen utan att behöva bära stora fettförråd.
Resultaten publiceras i en artikel i iScience: Wind-assisted sprint migration in northern swifts
Mer information
Susanne Åkesson, professor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
070 245 04 23
046 222 37 05
Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
