Nytt verktyg i städernas kamp mot översvämningar
För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. En ny avhandling visar att dessa kan fungera väl – men bara om de införs på ett genomtänkt sätt. Annars finns istället risk för att problemen förvärras. Men ett nytt verktyg kan göra det enklare att bygga rätt.
I takt med att städerna förtätas och skyfallen tilltar ökar risken för översvämningar. Forskare blir alltmer eniga om att det är effektivare att härma naturens processer för avrinning än att på traditionellt sätt bygga ut befintliga ledningar och magasin under jord.
Dessa så kallade blågröna lösningar blir allt vanligare för att komplettera det befintliga ledningsnätet.
Till de blågröna metoderna räknas framförallt dammar, kanaler, gröna tak och svackdiken. Även växtlighet istället för hårdgjorda ytor ingår (även om det numera också finns genomsläpplig, så kallad permeabel, asfalt).
En ny avhandling presenterar ett modelleringsverktyg som planerare kan använda för att bygga blågröna dagvattensystem.
- Det gäller att ta ett helhetsgrepp eftersom alla typer av avrinningssystem samspelar. Görs inte det finns risk för att blågröna lösningar förvärrar problemen, säger Salar Haghighatafshar som på fredag försvarar avhandlingen i kemiteknik vid LTH, Lunds universitet.
Det i särklass vanligaste misstaget, enligt Haghighatafshar, är att låta överskottsvatten från blågröna anläggningarna rinna in i de befintliga ledningsnäten.
- Eftersom de vanliga ledningsnäten lätt blir överbelastade vid höga vattenstånd är detta ingen bra lösning. Men i stadskärnor där det är ont om plats kan en sådan lösning på vissa sträckor bli nödvändig, säger Salar Haghighatafshar.
Istället förespråkar han att de öppna dagvattensystemen förses med separata avrinningsrör som forslar bort vattnet till lämplig slutdestination vilket oftast är en kanal, sjö eller hav. Idag görs detta sällan. En stadsdel som framgångsrikt har installerat separata rör är Augustenborg i Malmö.
En anledning till att det sällan byggs separata rör är att det först med denna avhandling som riskerna visas svart på vitt. En annan är att det kan bli en dyr historia. Det krävs utgrävningar för rörplaceringar vilket leder till störningar i biltrafiken under tiden.
En tröst är att mycket annat spelar in och kan väga upp nackdelar med uteblivna rör.
- I slutändan är det inte en antingen-eller fråga. Blågröna system leder till biodiversitet, har en nedkylningseffekt och kan höja bostadspriserna eftersom människor uppfattar dessa inslag som estetiska.
Modelleringsverktyget presenteras i avhandlingen och är utformat så att det går att använda för de som jobbar med avrinningsfrågor såsom VA-strateger, vatteningenjörer, och stadsplanerare.
För mer information, kontakta Salar Haghighatafshar, institutionen för kemiteknik, Doktorand, LTH, Lunds universitet, +46 46 222 89 98 salar.haghighatafshar@chemeng.lth.se .