Öppen källkod - inte så öppen

Att utveckla mjukvara med open source, öppen källkod, blir allt vanligare. Och det låter ju snällt. Men villkoren förändras i takt med att företagen bli fler och idealisterna färre. Det vet Alma Orucevic-Alagic, doktorand i dataveteskap vid Lunds Tekniska Högskola.

– Nu när allt fler väljer att utveckla och anpassa öppen källkod för sina egna syften istället för att som tidigare utveckla en egen, ”stängd”, programvara, växer behovet av insyn, sammanfattar Alma Orucevic-Alagic.

Därför är hon i färd med att utveckla en öppen och kostnadsfri mjukvara som ger programmerare och användare möjlighet att ta reda på vem som ändrat mest och minst i programvaran och hur beroendeförhållandena mellan olika aktörer ser ut. Idag är det svårt och mycket tidskrävande att få fram sådan här information.

För att utveckla och testa idén har hon analyserat vem som vidareutvecklat ett av världens största operativsystem, Android, sedan det gjordes publik av Google 2007. Alma Orucevic-Alagic har tankat hem knappt en miljon kodförändringar och identifierat upphovsmännen bakom dessa. Hela 60 procent är gjorda av Google själv, visar resultatet.

– Att Google var så pass dominanta var ingen större överraskning. Google vill ju säkerställa att Android utvecklas i sådan riktning så att det passar deras nya tjänster, exempelvis Google Ads, Search Engine och Google Play store. Och så har de ohemult mycket pengar, säger Alma Orucevic-Alagic.

Resultatet presenteras i form av nätverkskartor, staplar och grafer i olika varianter. Det ger information om värsta konkurrenten är med, visar vem och hur aktörer interagerar och om det finns undergrupper som samverkar mycket, exempelvis i form av koncerninterna allianser. Allt detta bidrar till utformningen av den egna strategin .

Förutsättningarna för att tjäna pengar ändras också. Med open souce har det blivit vanligare att säkra intäkterna via service och support istället för som tidigare sälja licenser. Men även om företag inte äger mjukvaran, kan de fortfarande utveckla egna produkter som innehåller applikationer med ”stängd” källkod. Exempel är Sonys och Samsungs telefoner som utgår från Android-plattformen men har egna, unika tjänster.

Alma Orucevic-Alagics forskning visar också att Android genererat 150, avknoppade open source-projekt.

– Det innebär att flera använder den del av mjukvaran de tycker är bra och blandar med annan. Vissa av dem är direkta konkurrenter till Google, exempel Apple som utvecklat sin webbtjänst Webkit med Android.
Resultaten publicerades i en lic-avhandling som försvarades den 24 maj i Lund. Om två år ska verktyget vara klar, är tanken.

Licentiat-avhandlingen går att läsa här: http://cs.lth.se/fileadmin/cs/Alma_Orucevic-Alagic/thesis.pdf På sid 123 finns fördelningen av aktörer som påverkat Android.

Fakta: Öppen källkod
Källkoden kan förenklat sägas vara instruktioner för datorns programvara eller mjukvara. Forskare och entusiaster har i flera decennier sysslar med utveckla källkoden till en viss programvara gemensamt, d v s öppen källkod. Kommunikation sker då genom mailinglistor eller liknande.

Bland företag var det tidigare vanligast att utveckla programvaran ”inhouse” med hjälp av stängd källkod. Endast det aktuella företaget hade då rätt och möjlighet att utveckla programvaran. Men sedan operativsystemet Linux fick sitt stora genombrott har industrin fått upp ögonen för öppen källkod. Programvaru-utveckling är vanligtvis en dyr historia och många hoppas att öppen källkod kan sänka kostnaderna.  Eftersom ett obegränsat antal människor kan hjälpas åt att ta fram nya innovationer ökar kunskapsbasen vilket också driver upp kvaliteten, är tanken. Exempel på programvara som utvecklas med öppen källkod är BSD-unixarna, Linux-kärnan, operativsystemet Android, webbservern Apache, programspråket Perl, kontorssviten OpenOffice och WordPress.

För mer information, kontakta Alma Orucevic-Alagic (pratar helst engelska), Alma.Orucevic-Alagic@cs.lth.se , 073 056 0546, 046- 2228614 eller hennes handledare Martin Höst, professor, Datavetenskap LTH, 046 2229016 , Martin.Host@cs.lth.se . Högupplöst bild på Alma Orucevic-Alagic finns i Lunds universitets bildbank; https://bildweb.srv.lu.se/login/ Logga in med press press och skriv sedan namnet i sökfältet.

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera