Parkinsonläkemedel visar lovande effekt mot svårbehandlad depression
För många med depression handlar sjukdomen inte bara om nedstämdhet, utan också om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter man tidigare tyckt om. En studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att läkemedel mot Parkinsons sjukdom kan fungera som tilläggsbehandling för att lindra dessa symtom hos vissa patienter med svårbehandlad depression.
Kortfakta om studien: svårbehandlad depression // randomiserad dubbelblindad klinisk studie // orsak-verkan // placebo-kontrollerad // 82 inkluderade i studien och uppföljning genomfördes efter nio veckor // öppen långtidsuppföljning under ytterligare 6 månader
Studien är publicerad i Nature Medicine.
Forskare vid Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne har identifierat en möjlig ny behandling för det tillstånd inom depression som innebär minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation – så kallad anhedoni. Personer som drabbas kan tappa intresse för sådant som tidigare upplevts meningsfullt eller belönande.
Studien är ett exempel på så kallad drug repurposing, där ett redan godkänt läkemedel används för ett nytt sjukdomsområde. Forskarna undersökte i detta fall pramipexol, som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom, som tilläggsbehandling vid depression med uttalad anhedoni.
– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne.
Alla som ingick i studien hade uttalad anhedoni. Patienterna fick antingen pramipexol eller placebo som tillägg till sin ordinarie behandling under nio veckor.
– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.
Forskarna använde avancerade hjärnavbildningsmetoder (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga biologiska mekanismer bakom effekten och aktivitetsmätare för att undersöka om behandlingen påverkade patienternas vardagliga rörelse och aktivitetsnivå.
– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.
De flesta patienter upplevde inga större problem av behandlingen och få patienter hoppade av under studiens gång. Exempel på vanliga biverkningar var sömnproblem, illamående och yrsel men oftast kunde man hantera dessa med justering av dosen. Även de som valde att gå in i uppföljningsdelen av studien under ytterligare 6 månader svarade generellt sett bra på behandlingen.
– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.
Kontakt
Daniel Lindqvist, universitetslektor och docent i psykiatri vid Lunds universitet och överläkare vid psykiatrin inom Region Skåne, huvudansvarig för studien, email: daniel.lindqvist@med.lu.se, tel: 0733-547441 eller 046-173885
Marie Asp, postdoc-forskare i psykiatri vid Lunds universitet och överläkare vid psykiatrin inom Region Skåne, medprövare och ansvarig för uppföljningsdelen av studien, marie.asp@med.lu.se, tel: 0730406935
DOI:10.1038/s41591-026-04465-9
Finansiering
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, ALF-medel, Region Skåne samt flera svenska forskningsstiftelser och regionala forskningsfinansiärer, däribland Olle Engkvists stiftelse, Crafoordska stiftelsen, Hjärnfonden och Inga och John Hain Stiftelse för Vetenskaplig Medicinsk Forskning.
Fakta pramipexol
Pramipexol är en dopaminagonist som används vid Parkinsons sjukdom och restless legs syndrome. Det fungerar genom att efterlikna signalsubstansen dopamin i hjärnan vilket kan vara effektivt, men kan även orsaka biverkningar. Några av de vanligaste är illamående, yrsel, sömnproblem, ångest – men läkemedlet kan även, mindre vanliga fall, ge impulskontrollstörningar (till exempel problem med spelande eller överdrivna inköp). Det är viktigt att trappa ned läkemedlet gradvis och inte sluta tvärt.
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se
