Personligheten avgör vilken vård du får

Hur kommer det sig att vissa gamla mår bra och är nöjda med livet trots att de är svårt sjuka? Vilka personlighetsdrag har äldre människor som ofta söker vård men aldrig får en diagnos? En avhandling i psykologi från Lunds universitet visar att din personlighetstyp kan vara avgörande för vilken vård du får.

Om tio år är andelen medborgare som är 60+ större än andelen som är yngre än 20. Att vi lever länge och hinner få allt fler sjukdomar innebär att sjukvården måste ställa om sig - den måste bli bättre på att behandla och förstå sig på den åldrande befolkningens symptom.

Ingela Steij Stålbrand har studerat drygt 2000 sextioplussare och delat in dem i olika kategorier beroende på hur de mår: hur många diagnoser och symptom de har. Därefter har hon kartlagt vilken personlighetstyp de har och hur det hänger ihop med hur nöjda de är med livet. Den största riskgruppen i svensk sjukvård är, enligt henne, äldre människor som läkare inte lyckats ställa någon diagnos på. I den här kategorin hamnar människor som är introverta och inte så verbala.
– Sjukvården når av olika anledningar inte fram till de här människorna som ofta har svårt att sätta ord på varför de mår dåligt, säger Ingela Steij Stålbrand.
En bidragande orsak kan vara den ökande stressen inom vården: Alla människor klarar inte att ge en bild av sina problem på de tio minuter som de har till förfogande hos läkaren.

Eftersom en ansenlig del av de personer som Ingela Steij Stålbrand har undersökt hamnar i den här gruppen menar hon att man bör fråga sig vad det får för konsekvenser när man betar av sjukkön i allt snabbare takt. Tar man emot en patient utan att lyckas hitta felet är inte mycket vunnet. Förutom mänskligt lidande innebär det att sjukvården misslyckas med att ställa diagnoser i tid. Och patienter som inte får rätt diagnos i tid tenderar att bli mycket kostsamma.

Ingela Steij Stålbrand har också studerat äldre som mår bra fastän de har flera sjukdomsdiagnoser. Hur kommer det sig att vissa känner sig bra och inte andra med samma diagnos? Även här är personligheten avgörande: utåtriktade människor och människor med förmåga att ta tag i sin situation har större chans att vara nöjda med såväl sjukvården som livet.
Går det att använda sig av de här kunskaperna för att få andra sjuka människor att må bättre?
- Man kan förstås inte ändra sitt personlighet så lätt, men för en vård- och hälsoplanerare borde den här kunskapen vara viktig, säger Ingela Steij Stålbrand. Nu går trenden mot att gamla människor ska klara sig själva i hemmet. Det är tyvärr något som äldre människor, många gånger ensamboende, inte alltid mår bra av.

Ingela Steij Stålbrand har använt sig av två stora befolkningsstudier i sin avhandling, Lund 80+ och  GÅS-Studien (Gott åldrande i Skåne). Läs mer om dessa på www.snac.org

Ingela Steij Stålbrand disputerade med avhandlingen A matter of life and health
Life Satisfaction, personality and mortality in two populations of elders.
Hon nås på telefonnummer 0739-26 76 06 eller Ingela.Steij_Stalbrand@psychology.lu.se

Ulrika Oredsson Pressansvarig, Lunds universitet 046-222 70 28 0701-47 27 40