Prestigefyllda anslag till två Lundaforskare
Den ena vill kasta nytt ljus över den mystiska mörka materian. Den andra vill förstå hur senor är uppbyggda och hur de läker efter en skada. Nu tilldelas Caterina Doglioni, partikelfysikforskare, och Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik, cirka 40 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC.
Caterina Doglioni, biträdande lektor i partikelfysik, får cirka 20 miljoner kronor för att under fem år bygga upp en forskargrupp som ska söka efter nya partiklar som kan ge ledtrådar till den mystiska mörka materian som utgör 85 procent av materian i universum och som gäckat forskarvärlden under många år. Arbetet kommer att ske vid ATLAS-detektorn vid partikelkollideraren Large Hadron Collider (LHC) på den schweiziska forskningsanläggningen CERN.
Syftet med projektet, som nu tilldelas ERC Consolidator Grant, är att få en djupare kännedom om vad den mörka materian är uppbyggd av. Men målet är också att vid LHC försöka producera helt nya partiklar som kan visa sig vara en brygga mellan känd och mörk materia. Detta komplexa arbete ska ske genom att samla in och analysera de extremt stora datamängder som produceras vid LHC. Med hjälp av en ny teknik som nu ska utvecklas av Caterina Doglionis team ska arbetet med att analysera de enorma datamängderna kunna påbörjas inom ett år.
– Jag hoppas naturligtvis att vi hittar nya partiklar kopplade till mörk materia. Men även om det inte blir så tänker jag att det ändå kommer att ge oss nya ledtrådar till var vi ska rikta sökarljuset för att få korn på dessa svårfångade partiklar i framtiden, säger Caterina Doglioni.
Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik, leder en forskargrupp inom biomekanik och mekanobiologi för rörelseorganensvävnader, dvs skelett, brosk och senor. De arbetar med frågeställningar relaterade till olika sjukdomar och/eller regenerering av vävnader efter skador. Det nya projektet fokuserar på hälsenor. Forskarna kommer att studera intakta hälsenor och läkande hälsenor efter en ruptur. De studerar både intakta hälsenor och läkande hälsenor efter en ruptur, där man även försöker förstå hur belastning av senan påverkar läkningsprocessen. Många av experimenten kommer utföras på synkrotronanläggningar så som MAX-IV.
– Vår verktygslåda kommer från materialvetenskap och mekanik. Vi kombinerar experiment för att karakterisera vävnaderna från organnivå ner till den molekylära nivån för att förstå hur de är uppbyggda, och hur de får sin unika funktion. De experimentella mätningarna ligger till grund för utveckling och validering av beräkningsmodeller, säger hon.
Att få anslag från ERC betyder mycket.
– Det ger en ekonomisk stabilitet till vår forskning och gör att forskargruppen kan utökas med ett par personer till under det kommande året. ERC har också utvecklat en tydlig kvalitetsstämpel över åren, vilket underlättar i många andra sammanhang som forskare, säger Hanna Isaksson.
Caterina Doglioni, caterina.doglioni@hep.lu.se
Hanna Isaksson, hanna.isaksson@bme.lth.se, +46 46 222 17 49
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.
