Projekt om ”arbetande, men ändå fattiga” får stort anslag från EU:s Horisont 2020
Människor som jobbar, men har en lön som placerar dem på gränsen till fattigdom. De nya ”working, yet poor"-arbetarna ska nu undersökas av forskare i sju europeiska länder. Projektet som helhet får över 34 miljoner kronor i finansiering från EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Av detta går drygt 3 miljoner kronor till den svenska delen av projektet, som leds av Vincenzo Pietrogiovanni från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Enligt det nya projektet Working and Yet Poor (WorkYP) finns det en växande social trend som handlar om att människor i arbete ändå befinner sig i riskzonen för att hamna vid eller under fattigdomsgränsen. Forskarna från flera delar av Europa ska undersöka orsakerna till fenomenet och utarbeta rekommendationer till EU och lagstiftare.
Projektet kommer att analysera sju representativa länder (Sverige, Italien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Tyskland och Polen). Länderna är valda utifrån deras geografiska område, liksom deras olika sociala system och lagar.
Forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet leder den svenska delen av studien och kommer att undersöka det svenska systemet utifrån aspekter som lagstiftning, politik och socioekonomi.
”En sårbarhet som måste hanteras”
Sverige har en ganska låg andel personer som arbetar samtidigt som de befinner sig i riskzonen för fattigdom (7,0 %), särskilt om de jämförs med några av de andra deltagande länderna (Luxemburg 13,5 %, Tyskland 9,1 %, Italien 12,2 %, Polen 9,7 %).
Vincenzo Pietrogiovanni är universitetslektor och docent i handelsrätt och koordinator för den tvärvetenskapliga enheten i Lund, som också består av Anna Missiaia, universitetslektor i ekonomisk historia, och från och med den 1 april Ann-Christine Hartzén, postdoktor i affärsrätt med fullt fokus på forskning om ”arbetande fattiga” i Sverige.
– Det är viktigt att forska om människor som arbetar, men ändå är fattiga, eftersom det sätter strålkastarljuset på personer som annars riskerar att försvinna från statistik om social utslagning. De representerar faktiskt en social sårbarhet som bör hanteras av lagstiftare och beslutsfattare, säger forskaren Vincenzo Pietrogiovanni.
Arbetsfattigdom, in-work poverty på engelska, kan vara resultatet av olika typer av problem, till exempel frågor relaterade till arbetsmarknaden, välfärdsstaten eller utbildningssystemet.
– Att undersöka arbetsfattigdomen hjälper oss att förstå fallgroparna, och som en konsekvens kan vi begränsa – eller förhoppningsvis fixa – problemen, säger Vincenzo Pietrogiovanni.
Är detta något nytt – för Sverige eller Europa – människor som arbetar, men ändå är fattiga? Eller är det kanske ett fenomen som har återvänt?
– I viss mån representerar de arbetande fattiga någonting nytt, åtminstone i Europa efter andra världskriget. Att ha ett jobb har vanligtvis varit nyckeln till ett fritt och anständigt liv, säger Vincenzo Pietrogiovanni.
Projektet startade i februari 2020 och avslutas i januari 2023.
Läs en längre version av artikeln på Ekonomihögskolans engelska webbplats
Kontakt
Vincenzo Pietrogiovanni
Universitetslektor i handelsrätt
Tel: +45 93 52 21 81
vincenzo.pietrogiovanni@har.lu.se
Vincenzo Pietrogiovannis forskning
Ann-Christine Hartzéns forskning
Mer information
Projektet WorkYP - Working Yet Poor är inriktat på idén om VUP: i motsats till VIP (very important people), myntade projektet VUP-akronymen, som står för Vulnerable and Under-represented Persons.
Forskarna har identifierat fyra kluster av särskilt utsatta VUPs, vars missgynnade förhållanden hindrar dem från att fullt ut åtnjuta EU-medborgarskapet:
- Arbetande låginkomsttagare
- Ensamföretagare
- Personer med flexibla arbetskontrakt (tidsbegränsningar, bemanningsföretag, ofrivillig deltid)
- Tillfälliga jobb, gig-arbetare.
Projektet finansieras av Horisont 2020 (Horizon 2020), EU:s ramprojekt för forskning och innovation.
Läs mer om projektet på cordis.europa.eu
Läs mer om projektet på eapn.eu
Louise Larsson, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 08 44, louise.larsson@ehl.lu.se
Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och 7 600 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.
Lunds universitet erbjuder möjlighet till livesändning/inspelning av video via LiveU. För bokning och mer info kontakta Johan Nyman, +46 70 695 48 53, johan.nyman@kommunikation.lu.se