Risker när ny genteknik används i hybridkrigföring
Forskningsframsteg i genetisk teknologi kan utnyttjas i modern krigföring, från desinformation och skrämselpropaganda till biometrisk utpressning av makthavare och utveckling av etniskt riktade vapen. Forskare vid Lunds universitet menar att vi behöver identifiera vilka de mest kritiska riskerna är och hur dessa kan förebyggas. En kommenterande artikel publiceras nu i Nature Reviews Genetics.
Under det senaste decenniet har det internationella politiska maktspelet förändrats. I den gråzon mellan krig och fred som världen nu befinner sig i har desinformation, biometrisk profilering, skrämselpropaganda och utpressning ökat. Nu behövs nya typer av riskanalyser för hur forskningsframsteg inom genetiken kan användas i olika typer av hybridkrigföring.
– Vi måste diskutera hur genetisk teknologi potentiellt kan utnyttjas i internationella konflikter, på ett sätt som går långt utöver biologiska vapen och väpnade konflikter, säger Tony Ingesson, underrättelseexpert och forskare vid Lunds universitet.
DNA-smutskastning
Genom genetisk profilering kan man analysera DNA – inte bara för att verifiera identiteten hos en enskild person – utan också för att förutsäga personlighet, utseende och etniskt ursprung. Utifrån information eller desinformation baserat på genetiska uppgifter kan då exempelvis makthavare smutskastas genom att förknippas med anlag för sjukdom som frontallobsdemens. Genom att ta fram syntetiska DNA-sekvenser i laboratorium och plantera det på brottsplatser kan man även binda oskyldiga personer till brott.
– När det gäller den här typen av syntetisk DNA ställs ännu högre krav på teknisk säkerhet, tillförlitlighet och kvalitetssäkring i utredningsarbetet. Vi måste se över de här processerna för att förstå vilka ytterligare åtgärder som behövs för att förebygga riskerna, säger Jessica Almqvist, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.
Tidigare var det extremt dyrt att analysera den mänskliga arvsmassan med DNA-sekvensering. Nu är prislappen lägre och tekniken mer tillgänglig.
– En totalitär stat skulle alltså kunna använda lagrad DNA-information för att spåra upp dissidenter eller deras anhöriga för att utöva utpressning eller hot, säger Subhayan Chattopadhyay, biträdande forskare i klinisk genetik vid Lunds universitet.
Etniskt riktade vapen
En annan aspekt av DNA-profilering gäller genetiska vapen som riktas mot en särskild etnisk grupp eller minoritet. Känner man till gruppens genetiska profil, går det även att ta reda på deras genetiska sårbarhet och använda sig av den för att underminera gruppen, genom riktade vapen av kemiska och biologiska substanser.
– Vi har gjort stora framsteg inom medicin, vilket gör att det finns metoder som inte fanns på Hitlers tid. Nu kan vi spåra släktskap, delvis etniskt gruppera människor genom deras genetiska profil och det finns en stor risk att genetik återigen kommer användas som ett obehagligt politiskt verktyg, säger David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi vid Lunds universitet och överläkare vid Region Skåne.
Forskarna är övertygade om att det är viktigt att lyfta upp de här frågorna i ljuset. Det krävs inte mycket förkunskaper för att börja tänka i banor av genetisk krigföring och genom en ökad medvetenhet i samhället, kan man underminera överraskningsmomentet. Detta moment är annars en viktig del i att använda genetisk teknologi som ett verktyg i konflikter.
– Vi behöver prata om detta i forskarsamfundet, samtidigt som vi har en öppen dialog med beslutsfattare, internationella organisationer, media och medborgare om hur en möjlig exploatering av genomik kan utnyttjas i internationella konflikter och diskutera vad man kan och får göra. Lunds universitet stora bredd av forskare och experter utgör en utmärkt grund för att genomföra riskanalyser av detta slag, avslutar David Gisselsson Nord.
Publikation:
"Weaponized genomics: potential threats to international and human security"
Nature Reviews Genetics, 22 november 2023
Kontakt:
- David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi vid Lunds universitet och överläkare vid Region Skåne, 0733914036, david.gisselsson_nord@med.lu.se
- Tony Ingesson, underrättelseexpert och forskare vid Lunds universitet, 073-618 20 49, tony.ingesson@svet.lu.se
- Jessica Almqvist, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, 046-2221003, jessica.almqvist@jur.lu.se
-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se
Taggar:
