Riskfaktorer för suicid kartlagda
Svenska och amerikanska forskare har tillsammans studerat ett brett panorama av psykiska, kroppsliga och sociala riskfaktorer för suicid. Underlaget ger forskarna en tydligare bild än tidigare av vilka faktorer i befolkningen som är särskilt viktiga att tänka på vid bedömning av risk för suicid.
Detta är den första studien som inkluderar data från både öppen- och slutenvården för såväl psykiatrin som övrig sjukvård samt data över ett flertal sociala faktorerför att studera risken för suicid i en hel befolkning.
Artikeln som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Psychological Medicine är ett samarbete mellan forskare vid Centrum för Primärvårdsforskning vid Region Skåne och Lunds universitet samt Stanford University.
- Det krävs bättre strategier för samverkan mellan olika discipliner och det omgivande samhället för att minska risken för självmord för de individer som till exempel har depression, ångest, KOL, astma och vissa sociala riskfaktorer, säger forskningsledaren professor Jan Sundquist och fortsätter;
- De förebyggande åtgärder som görs idag är långt ifrån tillräckliga. Här skulle psykiatrin kunna stötta den övriga sjukvården i att införa lämplig suicidscreening vid allvarlig kroppslig sjukdom, förslagsvis med enkla frågeformulär i journalsystemet.
Forskarna använde sig av de svenska befolknings- och hälsoregistren och kunde därmed följa drygt sju miljoner vuxna mellan år 2001 och 2008. Av dessa begick 8,721 självmord. Eftersom en rad olika sjukdomar från såväl öppenvården och slutenvården samt sociala faktorer studerades kunde forskarna få en tydligare bild än tidigare av vilka faktorer i befolkningen som är särskilt viktiga att tänka på vid en bedömning av risk för suicid.
- De flesta självmorden skedde i åldern 35–64 år, det vill säga de mest produktiva åren, vilket innebär en enorm förlust främst för anhöriga, men även för samhället fortsätter Jan Sundquist.
Män hade en nästan tre gånger större risk för självmord än kvinnor. Ung ålder, att vara ensamstående och ha en låg utbildning var starkare riskfaktorer för självmord hos män än hos kvinnor. Psykisk sjukdom var däremot en starkare riskfaktor för självmord bland kvinnor än män. Arbetslöshet var den starkaste sociala riskfaktorn för självmord hos kvinnor medan hos männen var det att vara ensamstående som var den största sociala riskfaktorn.
Av de som begick självmord hade 29,5% av kvinnorna och 21,7% av männen haft ett läkarbesök två veckor innan självmordet och 57,1% av kvinnorna och 44,9% av männen besökte läkare 13 veckor innan självmordet.
- Detta visar att många har kontakt med sjukvården en relativt kort tid innan självmordet. Resultaten har klinisk betydelse för de som är verksamma inom såväl primärvården som annan öppenvård samt slutenvården, inklusive psykiatrin. Inte bara sjukvården utan även sociala stödfunktioner kan behöva engageras i arbetet mot att minska antalet självmord i samhället, avslutar Jan Sundquist.
Resultat från studien:
Depression (32 gånger ökad risk för självmord), ångest (15 gånger ökad risk), KOL (3,05 ökad risk), astma (2,25 gånger ökad risk), stroke (1,67 ökad risk) och cancer (1,72 ökad risk). De som har bristande sociala nätverk löper också en ökad risk för självmord (t.ex. frånskilda 2,25 ökad risk).
Publikation
Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide: a Swedish national cohort study
Författare: C. Crump, K. Sundquist, J. Sundquist and M. A. Winkleby.
Psychological Medicine
Kontakt:
Jan Sundquist, MD, PhD, Professor, distriktsläkare, Centrum för Primärvårdsforskning (CPF), Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö (IKVM)
Lunds Universitet/Region Skåne
Mobil: 0705 807530
Forskningen stöds av National Institute of Drug Abuse (NIDA) (5R01DA030005-04).
Centrum för Primärvårdsforskning är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne