Så kan perenna grödor bidra till ett mer hållbart jordbruk och livsmedelsproduktion

Vi vet att dagens konventionella jordbruk har stor negativ påverkan på vår miljö. Jordbruket står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser och släpper ut stora halter av giftiga ämnen som påverkar hav och mark. Odlingen av ettåriga grödor som vete, ris och sojabönor är särskilt problematisk. 
Forskare är eniga om att jordbruket måste ställas om för att klara utmaningarna med ett förändrat klimat och en ökad efterfrågan. En omställning till perenna grödor kan bidra till ett mer hållbart jordbruk och livsmedelsproduktion.

I ljuset av detta, samlas i veckan ca 90 forskare från 15 länder i Lund för att diskutera utvecklingen av och strategier för en omställning till ett mer hållbart jordbruk baserat på perenna livsmedelsgrödor som odlas i polykulturer, det vill säga grödor som återkommer år efter år, och att man odlar flera grödor samtidigt. 

En övergång till ett flerårigt jordbruk, med perenna grödor, skulle kunna innebära stora miljömässiga fördelar såsom minskade miljöföroreningar, jorderosion och näringsläckage, minskad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel. Ett flerårigt jordbruk är också mer motståndskraftigt vid extrema väderhändelser och skulle kunna bidra till att mildra klimatförändringarna genom att ta upp koldioxid och lagra det i marken.

SE VIDEO: https://www.youtube.com/watch?v=ri274l_cJYM&feature=youtu.be

Förutom de ekologiska och miljömässiga vinsterna kan en omställning till ett flerårigt jordbruk även innebära stora sociala och ekonomiska vinster för lantbruket och landsbygden. 

– Lönsamheten i jordbruket är låg och skuldsättningen hög. I stora delar av Afrika och södra Asien har många bönder inte ens mat för dagen. En övergång till perenna polykulturer skulle på sikt innebära att bönderna drastiskt kan minska användningen av utsäde, gödningsmedel, kemisk ogräsbekämpning, maskiner och diesel, och därmed bidra till förbättrade ekonomiska förhållanden för lantbrukare och landsbygden som helhet, menar Lennart Olsson, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet och en av arrangörerna av konferensen.

Idag görs försök till att odla den veteliknande grödan Kernza på Högestad godsi Skåne. Kernza har utvecklats av the Land Institute i Kansas,USA, men växer bra även under svenska förhållandena. Kernza lämpar sig väl för allt som vi idag använder vete och andra ettåriga sädeslag till: bakning, pasta, och öltillverkning.

Syftet med konferensen är att kartlägga var forskningen står idag i olika delar av världen och att utarbeta en global strategi för att skala upp forskning och utveckling av perenna polykulturer.

– Vi är väl medvetna om att utmaningarna med en omställning till ett flerårigt jordbruk är många och att detta är ett långsiktigt forskningsområde, men vinsterna för mänskligheten är potentiellt enorma. Och jämfört med de 10 000 år som vi har utvecklat dagens ettåriga grödor så är några årtionden en väldigt kort tid, menar Lennart Olsson. 

I samband med konferensen anordnas ett öppet halvdagsseminarium med några av de främsta forskarna i världen inom området den 8 maj på eftermiddagen. 
Se program och anmälan här.

Konferensen arrangeras av det tvärvetenskapliga Temat Domesticationvid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet i samarbete med Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS)och The Land Institute i USA. 

Läs mer om konferensen här

Kontakt:
Lennart Olsson, Lennart.Olsson@lucsus.lu.se
Ellinor Isgren, Ellinor.Isgren@lucsus.lu.se
Presskontakt: Cecilia von Arnold, cecilia.von_arnold@lucsus.lu.se,  0724-53 60 81

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och 7 600 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Media

Media