Så ska kapitalförvaltare tänka om plast – forskning ger rekommendationer för hållbara investeringar

Plastföretag som inte har en strategi för hur de ska bryta sitt fossilberoende kan vara en risk för investerare. Ställ därför krav och frågor om hur företagets plast är producerad, designad, förpackad och hur den kan återvinnas. Så lyder några av rekommendationerna i en ny rapport från Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet som riktar sig till kapitalförvaltare och investerare som vill göra hållbara investeringar.

– Plastproduktion är otroligt komplext och svårt att förstå eftersom det involverar så många olika sektorer och företag. Samtidigt finns det ett stort behov av investeringar inom området, säger Fredric Bauer, forskare vid Miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, och en av författarna till rapporten.

Syftet med rapporten är att informera om utvecklingen inom plastsektorn. Den innehåller forskningsbaserad information för förvaltare eller investerarare som vill investera i företag som producerar eller använder mycket plast i sin verksamhet. Rapporten är uppdelad i olika delar: globala trender inom plastpolitik, policies som påverkar plastsektorn på EU-nivå och nordisk nivå, och sektorer som blir påverkade av nya lagar som till exempel EU:s direktiv om att förbjuda engångsartiklar av plast. 

Rapporten beskriver också tekniska möjligheter som handlar om alternativa sätt att producera plast, till exempel genom att använda biobaserade råvaror, och kemisk återvinning, där plasten bryts ner till molekyler som sätts ihop till ny plast.

– Den finansiella sektorn behöver kunskap om vilka trender som är på gång för att ha möjlighet att göra hållbara investeringar över tid. Fram tills nu har plasttillverkningen varit helt beroende av fossila råvaror, och under de senaste decennierna har det varit en stark tillväxt, men man har inte tänkt på risker: vad händer när vi går ifrån att använda olja? Är det då en bra investering att investera i tillverkning av oljebaserad plast? 

Hög tid för investerare att börja intressera sig för plast

– Plast och kemikalieindustrierna har ganska länge varit svagt reglerade. Men nu ser vi att det börjar hända mycket på EU-nivå. Utöver EU:s plaststrategi och Sveriges plastutredning har vi till exempel EU:s ekodesigndirektiv som troligtvis kommer att utökas till att omfatta inte bara energianvändning men även krav på material och design för att förenkla återanvändning och återvinning. 

Enligt Fredric Bauer har den finansiella sektorn stor möjlighet att påverka eftersom förvaltare kan driva på utvecklingen i företag som de äger aktier i genom att ställa krav och frågor om hur plasten till exempel är producerad, designad, förpackad och hur den kan återvinnas.

Samtidigt är plastsektorn väldigt komplex och Fredric Bauer säger att det är för enkelt att säga att kapitalförvaltare helt ska sluta investera i industrier som använder sig av fossila råvaror för att tillverka plast eller andra produkter. Här är bilindustrin och den petrokemiska industrin, som använder olja för att tillverka plast, talande exempel.

– Bilindustrin producerar bilar som använder fossila bränslen men samtidigt utvecklar och producerar de elbilar. Samma sak gäller den petrokemiska industrin som är en stor användare av fossila bränslen men som även investerar i anläggningar och ny teknik för återvinning av plast. Därför tror vi i längden mer på att upplysa förvaltare och företag om vilka alternativ och trender som finns och stötta dem i att driva på utvecklingen i dessa sektorer.

Politiska beslut måste till för att driva förändring

Men Fredric Bauer och medförfattaren Tobias D Nielsen poängterar att det krävs fler politiska beslut för att få till stånd de faktiska förändringar som behövs för att göra plastproduktion, användning och återvinning av plast mer hållbar. Speciellt tre utmaningar måste lösas: det stora beroendet av fossila råvaror, dålig avfallshantering samt låg återvinningsgrad.

– Vi behöver investeringar inom många olika sektorer. Det kan handla om kompetens, teknik, upphandling och så vidare. Kapitalförvaltare själva kan inte skapa ett tillräckligt tryck för att driva på en förändring, säger Tobias D Nielsen vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Rapporten är ett samarbete mellan det Mistrafinanisierade forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways, och MISTRA Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Den är skriven av Tobias D Nielsen, verksam vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Fredric Bauer vid LTH, Lunds universitet.

FAKTARUTA

Urval av rekommendationer till kapitalförvaltare:

• Produktion av plast
  • Har företaget en plan för att kunna producera plast på ett hållbart sätt?
  • Kan återvinning bli en del av företagets plan att minska användandet av fossila råvaror?
• Plastdesign
  • Är plasten återvinningsbar?
  • Bidrar designen till hållbarhet?
• Förpackningar
  • Vilken typ av plaster används i förpackningarna?
  • Används engångsplast?
  • Kan man använda återvunnen plast i produkterna?
• Samarbeten
  • Hur arbetar företaget med andra aktörer inblandade i plastproduktion och hantering?
• Information
  • Vilken information ger förtaget till sina kunder vad gäller hanteringen av deras produkter?
• Avfallshantering
  • Vad gör företaget för att minimera avfall i produktionen?
  • Vet företaget vad som händer med produkten efter det att den är kasserad? 

Kontakt:

Fredric Bauer, Miljö- och Energisystem, LTH
E-post: fredric.bauer@miljo.lth.se
Telefon: +46 46 222 98 71 / +46 733 68 21 00

Ladda ner: PLASTICS AND SUSTAINABLE INVESTMENTS: An information brief for investors (PDF)

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och 7 600 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.