Så ska kött-, stål-, papper- och plastindustrin ställa om

Europeisk industri kan ställa om till år 2050. Men för att lyckas behöver samhället ta ett helhetsgrepp. Större visioner, kunskapslyft och nydanande samarbeten är också nödvändiga enligt Lundaforskare som har analyserat fyra europeiska industrisektorer: kött/mejeri, papper, plast och stål inom ramen för ett EU-projekt.

– Vi har ett ansvar att skynda på omställningstakten i Sverige och i Europa. För klimatet, jobben och vår framtida konkurrenskraft, säger professor Lars J Nilsson, vid Miljö-och energisystem vid Lunds universitet.

Han har, tillsammans med kollegor vid Lunds universitet och fyra andra forskningsinstitutioner i Europa precis avslutat EU-projektet REINVENT. Det hade som mål att identifiera på vilka sätt kött/mejeri, papper, plast och stålindustrierna i Europa kan arbeta för att nå nollutsläpp till 2050, i enlighet med EU:s åtaganden under Parisavtalet och unionens klimatmål. Projektet identifierade ett antal områden som särskilt viktiga för att skynda på omställningstakten och säkerställa att sektorerna blir hållbara, samtidigt som arbetstillfällen och tillverkning stannar kvar i Europa. Områdena är: hållbar produktion, förändrad konsumtion, ökad materialeffektivitet, mer cirkulära system, samt nya värdekedjor och samarbeten mellan olika sektorer.

– Våra analyser visar tydligt att även om sektorerna ser olika ut vad gäller åtgärdsmöjligheter, värderingar och organisation, så kräver omställningen ett helhetsgrepp. Omställningsstrategier måste omfatta hela värdekedjan, inte bara produktionen. Minskad efterfrågan samt ökad återvinning och cirkularitet är minst lika viktiga områden, liksom hur energisnåla och effektiva våra material är, säger kollegan och forskaren Fredric Bauer.

Kunskapslyft och samarbeten

Ett generellt kunskapslyft för att kunna inleda nya samarbeten industrier emellan är också nödvändigt visar projektets rekommendationer. Det behövs för att i framtiden kunna möta de stora utmaningar som vätgas, elektrifiering, cirkulära system och materialeffektivitet ställer Europas industrier inför.

 – Det kommer att behövas nya typer av samarbeten, effektivare processer och material med längre livslängd för att klara av denna omställning. Cirkulära lösningar kräver att företag genom hela värdekedjan satsar på att material och produkter designas och utvecklas för att kunna återanvändas och återvinnas med låg klimatpåverkan. Det kräver andra beslut än de som ger lägst kostnad för engångsbruk eller kortast produktionstid, säger Fredric Bauer.

Han fortsätter:

– Företag måste arbeta mycket mer strategiskt med att närma sig andra industrier och aktörer i värdekedjan för att se hur man kan samarbeta för ökad cirkularitet. Det räcker inte med att bara känna till sina egna processer. Vätgas och elektrifiering leder till nya värdekedjor liksom när kemiindustrin slutar med fossil råvara.

Visioner och investeringar

Lars J Nilsson och Fredric Bauer framhåller att visionärt tänkande och riktade investeringar är viktiga delar för att skynda på omställningsarbetet. Här ingår också att avstå investeringar i fossilbaserade processer. Sådana investeringar skapar nya så kallade inlåsningar som hindrar omställningen i många år framöver eftersom industrier vill kunna utnyttja de investeringar de redan har gjort. Exempel på detta är om det byggs nya masugnar för ståltillverkning med stenkol eller ny produktion av oljebaserad plast och andra kemikalier.

– Det innebär kostnader att ställa om men samhällsekonomiskt är kostnaden liten. Länder och företag behöver investera i ny teknik och riktade satsningar som möjliggör till exempel användningen av förnybar vätgas, elektrifiering och koldioxidlagring. Även visionerna måste växla upp. Företag kan inte sitta och vänta utan måste i hög grad ta ledartröjan och sikta på nollutsläpp, avslutar Lars J Nilsson.

Kontakt
Lars J Nilsson, professor vid Miljö- och energisystem
Email: lars_j.nilsson@miljo.lth.se
Telefon: +46 46 222 46 83

Fredric Bauer, forskare vid Miljö- och energisystem
Email: fredric.bauer@miljo.lth.se
Telefon: +46 46 222 98 71

EU-projektet REINVENT

Projektet fokuserade på kött / mejeri, papper, plast och stål - fyra industrisektorer som är ekonomiskt viktiga, men där koldioxidsnåla lösningar fortfarande är relativt outforskade. Målet var att identifiera och få en förståelse för vilka omställningar som behövs inom dessa sektorer för att gå över till ett fossilfritt samhälle.

Projektet har pågått mellan 2016-2020 under ledning av professor Lars J Nilsson vid Lunds Universitet. Övriga projektdeltagare har varit forskare vid Durham University (UK), Planbureau voor de Leefomgeving (NL), Universiteit Utrecht (NL) och Wuppertal Institut (DE).

Läs mer om REINVENT på reinvent- project.eu

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.