Sex skrivtips för att motverka ålderism
Trots att stereotypa bilder och en förlegad syn på äldre är utbredd är medvetenheten om så kallad ålderism begränsad. En snabbguide ger enkla tips om hur du i din kommunikation kan motverka diskriminering av äldre.
Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta nationerna (FN) har i snart 20 år uppmärksammat ålderism, som enkelt uttryckt kan beskrivas som en fördomsfull inställning gentemot årsrika människor på grund av deras kronologiska ålder.
– I både media och i populärkultur hörs dagligen ord och uttryck laddade med ålderism. Det kan vara uppenbara saker som att Miss Li:s nya låt heter ”Ålderdomshemmet”. Det ordet försvann som beteckning för mer än 30 år sedan och används aldrig av någon med aktuell kunskap om äldreomsorg och olika boendeformer för äldre, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.
Handfasta tips
För att bidra till att motverka ålderism har forskare vid Lunds universitet tagit fram handfasta råd om hur den som arbetar med kommunikation exempelvis skribenter, kommunikatörer, journalister, fotografer, forskare och redaktörer kan tänka för att undvika diskriminerande beskrivningar av äldre.
– Hur äldre framställs i media påverkar attityder och beteenden mer än vi tror. Vi vill med vår snabbguide bidra till ökad medvetenhet och uppmärksamhet på språkets och bildernas makt, säger Susanne Iwarsson.
I snabbguiden finns handfasta råd från på hur man kan uttrycka sig i stället. Guiden vänder sig till alla yrkesgrupper som arbetar med bild och text.
– Trots att vi faktiskt blir alltmer olika när vi åldras framställs ofta äldre som sköra, sårbara eller ensamma. Andra stereotyper är att äldre är nyfikna, kreativa och aktiva, säger Susanne Iwarsson.
Hon säger att det behövs språk och bilder för den mångfald som präglar den åldrande befolkningen i och med att samtiden i hög grad präglas av snabb kommunikation i många olika former.
– Kan vi öka medvetenheten om hur vi beskriver människor i olika åldrar når vi en bit på vägen mot att motverka ålderism, säger Susanne Iwarsson.
Sex tips för att motverka ålderism i kommunikation
- Undvik generaliseringar. Att människor har samma ålder betyder inte att alla i en åldersgrupp är likadana.
- Undvik att beskriva äldre och åldrande som problem. Ständiga varningar om att det växande antalet äldre kommer att utgöra enorma problem för samhället, genom att kräva omfattande stöd och utmana samhällsekonomin, framkallar bilder av en negativ och okontrollerbar situation.
- Undvik förminskande omskrivningar. Använd ett objektivt språk som inte bara fokuserar på ålder, funktionsnedsättning eller andra stereotypa föreställningar som kan förknippas med olika åldersgrupper.
- Använd ett neutralt språk. Adverb som ”fortfarande” är inte neutralt då det kan antyda att något är anmärkningsvärt vid en viss ålder.
- Undvik att hänvisa till ”de andra”. Det skapar en klyfta mellan åldersgrupper och en gräns mellan vårt nuvarande och framtida jag, vilket minskar känslan av att både yngre och äldre människor förtjänar att fullt ut inkluderas i samhället.
- Välj bilder med omsorg. Vid kommunikation används ofta bilder som framställer äldre människor som ledsna, ensamma och svaga. Även om detta kan spegla en del av verkligheten representerar sådana bilder absolut inte alla äldre människors verklighet. Likaså speglar inte bilder som framställer yngre människor som glada, friska, teknikdrivna och bara fokuserade på sociala medier den mångfald som finns i yngre åldrar.
Här hittar du guiden: https://www.case.lu.se/om-case/guider-och-verktyg/snabbguide
Språkguiden är framtagen av CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) vid Lunds universitet. Inspiration har hämtats från Världshälsoorganisationens guide (2021), som var en del av den globala kampanjen för att motverka ålderism.
Läs mer om forskning kring hälsosamt åldrande tema:
“Hälsosamt åldrande börjar tidigt - För att främja hälsosamt åldrande krävs förebyggande insatser redan mitt i livet – eller ännu tidigare.”
https://www.lu.se/forskning#ifokus
Kontakt: Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet, susanne.iwarsson@med.lu.se,
tel. 046 222 19 40, mobil 0703 173111.
-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se
