Skönhet kan påverka betygen

Report this content

Vackra kvinnliga studenters högskolebetyg försämrades under pandemin i vissa ämnen; när studenterna inte var fysiskt närvarande och deltog i digital undervisning istället sjönk betygen. Det visar ny forskning från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Kvinnliga studenter i undervisning

En ny studie av doktoranden Adrian Mehic vid Ekonomihögskolan i Lund visar att vackra kvinnliga studenter klarade sina online-studier i icke-kvantitativa ämnen sämre under pandemin, baserat på betyg. Utseende-effekten syntes mest i ämnen där lärare och studenter vanligtvis lär känna varandra, med en kursstruktur som innebär ett samspel mellan lärare och studenter i en fysisk miljö. De manliga studenternas studieresultat förblev dock oförändrade under samma omständigheter, vilket kan förklaras med att deras betygsättning inte är beroende av utseendet på samma sätt. Båda studentgrupperna hade av en jury röstats fram som attraktiva.

Hur mättes skönheten? 

–Vi hade en jury bestående av 74 personer i samma ålder som studiens 300 studenter. På grund av det stora antalet studenter delades juryn in i två delar som tillsammans värderade utseendet på studenterna, på så sätt fick dessa 37 omdömen var. Detta resultat jämfördes sedan med studenternas betyg både före och under pandemin, förklarar Adrian Mehic som nyligen fått en artikel om studien publicerad i Economics Letters, en vetenskaplig tidskrift specialiserad på spridning av nya resultat inom ekonomisk forskning. Studien kommer att utgöra en del av Mehics avhandling i nationalekonomi.

Varför tror du att lärarna gav de kvinnliga vackra studenterna höga betyg när undervisningen bedrevs på plats men sämre betyg då undervisningen var digital?

De flesta lärarna är män, så det är rimligt att de huvudsakligen diskriminerar till förmån för de attraktiva kvinnorna. Å andra sidan gav även kvinnliga lärare de snygga kvinnorna högre betyg, men inte i samma utsträckning. Tidigare forskning har visat att personer som ser bra ut tillskrivs andra positiva egenskaper som de inte nödvändigtvis har, till exempel intelligens. Så möjligen kände de kvinnliga lärarna igen sig lite i de attraktiva kvinnorna. Och det är välkänt att vi människor behandlar dem som är lika oss själva bättre än övriga.

Adrian Mehic fortsätter:

När undervisningen senare bedrevs på distans kunde inte lärarna se studenternas utseende på samma sätt som när undervisningen var på plats. Dessutom finns det mindre möjligheter till interaktion mellan studenter och lärare vid digital undervisning. Detta resulterade i lägre betyg.

Anna Löthman, kommunikatör, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 96 82, anna.lothman@ehl.lu.se

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med näringslivet. Vi erbjuder populära kandidat- och masterprogram inom ekonomi, informatik och handelsrätt och har ett av Sveriges största utbytesprogram för studier utomlands. Ekonomihögskolans partnerprogram för näringslivet minskar avståndet från studier till arbete och forskning till praktik. Ekonomihögskolan är ackrediterad av både EQUIS, AACSB och AMBA, vilket visar att vår forskning och utbildning håller högsta internationella kvalitet. Vi vill göra skillnad genom att fördjupa oss i relevanta samhällsproblem i vår forskning och utbilda ansvarsfulla samhällsaktörer med en internationell utblick.

Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Vackra kvinnliga studenters högskolebetyg försämrades under pandemin i vissa ämnen; när studenterna inte var fysiskt närvarande utan deltog i digital undervisning istället sjönk betygen. Det visar ny forskning från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Twittra det här

Citat

Personer som ser bra ut tillskrivs andra positiva egenskaper som de inte nödvändigtvis har, till exempel intelligens.
Adrian Mehic, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet