Stor studie visar bristfällig rapportering av kopplingar mellan läkare och industrin

En ny studie tar ett samlat grepp kring öppenhet och omfattning av ekonomiska transaktioner mellan läkemedelsindustri och sjukvårdpersonal i nio europeiska länder, däribland Sverige.  Studien som är genomförd av en internationell forskargrupp visar att det finns stora brister i redovisningen.

Endast i ett av de undersökta länderna, Storbritannien, finner forskarna att transaktionerna redovisas på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt.

I flera länder, däribland Sverige, som valt ett system för självsanering, där läkemedelsföretagen själva åläggs att stå för redovisningen fungerar det sämst, menar forskarna. De vanligaste bristerna i de här länderna handlar om:

• Möjligheter för läkarna att välja att inte redovisa sina inkomster från företagen
• Undantag görs för bjudmiddagar som kan vara vanligt förekommande i vissa länder
• Avsaknad av sökbara databaser gör redovisningarna svåråtkomliga

- Vi vet från studier från USA att det finns ett samband mellan betalningar till läkare och ökade kostnader och lägre kvalitet när det gäller förskrivningen av läkemedel. Större transparens är ett första steg för att synliggöra den här kopplingen, säger Shai Mulinari, forskare i sociologi vid Lunds universitet. Vår studie visar att ett system där industrin och sjukvården själva ska reglera detta, som i Sverige, fungerar dåligt i jämförelse med system där det är staten som tar ansvaret som i USA och några europeiska länder.

Shai Mulinari påpekar att det visserligen har gjorts betydande förbättringar de senaste åren, men att det fortfarande finns stora brister och skillnader mellan olika länder inom EU:

- Varför ska det vara enkelt för en fransk och en portugisisk patient att ta reda på om deras läkare tar emot pengar från ett läkemedelsföretag medan en svensk patient måste ägna sig åt detektivarbete för att ta reda på samma uppgifter?

Studien som är publicerad i International Journal of Health Policy and Management understryker att det inte är endast en ökad transparens som behövs utan också restriktioner vad gäller utbetalningarna.

- Pengaflöden som vi vet kan ge otillbörligt inflytande i förskrivningen av läkemedel har inget i den offentliga vården att göra, säger Shai Mulinari, som dock lyfter fram Sverige som ett föredöme för andra länder i det avseendet eftersom läkemedelsindustrin i Sverige valt att inte längre betala för läkares konferensresor och logi.

Mer information:
Studien Sunshine Policies and Murky Shadows in Europe: Disclosure of Pharmaceutical Industry Payments to Health Professionals in Nine European Countries finns att ladda ner här
http://www.ijhpm.com/article_3478_42b67f8786717279e5af1c6634471cac.pdf 

Övriga forskare förutom Shai Mulinari från Lunds universitet är Alice Fabbri och Barbara Mintzes (University of Sydney, Australien), Ancel.la Santos (Health Action International, Holland) och Signe Mezinska (University of Lettland)

Förutom Sverige undersöker studien rapportering av ekonomiska transaktioner mellan sjukvårdspersonal och läkemedelsindustri i Frankrike, Holland, Tyskland, Lettland, Portugal, Italien, Spanien och Storbritannien.

Kontaktuppgifter Shai Mulinari: tel 0737-34 33 16 eller shai.mulinari@soc.lu.se

Ulrika Oredsson
Pressansvarig, Lunds universitet
ulrika.oredsson@kommunikation.lu.se, 0701-47 27 40, 046-222 70 28