Storstäder mest innovativa – visar unik statistik

Report this content

Storstadsregioner med universitet och industrier som hängt med i IT-utvecklingen. Det är kärnområden när det gäller svenska innovationsmönster, enligt en ny rapport författad av ekonomhistoriker från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Författarna har studerat regionala innovationsmönster mellan åren 1970 och 2013 på uppdrag av Region Skåne.

– Innovation är avgörande för ekonomisk och hållbar utveckling. Samtidigt är det välkänt svårt att mäta innovation. Oftast används indirekta mått som FoU-utgifter eller patent. Vi har kunnat använda ett mera direkt mått, säger Josef Taalbi, forskare i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I en nyligen släppt rapport har Josef Taalbi och Linnea Karlsson undersökt svenska regionala innovationsmönster. Till sin hjälp har de haft en unik innovationsdatabas som utvecklats vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Databasen avser faktiska kommersialiserade innovationer inom tillverkningsindustri och företagstjänstesektorn, som programvaror, konsulttjänster samt forskning och utveckling (FoU).

Resultatet visar tydliga regionala innovationsmönster. Storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne har utvecklat flest innovationer över perioden. Mätt i relation till befolkningen och över hela perioden 1970–2013 har dock Västmanland, Södermanland, Stockholm, Västerbotten och Östergötland utvecklat flest innovationer, följt av Skåne. Mot slutet av perioden (2000–2013) stod Västmanland, Östergötland, Uppsala, Stockholm och Västerbotten för flest innovationer per capita.

– De regioner som klarat av att ställa om från traditionell industri till att ha mer fokus på informationsteknik och digitala teknologer, är också de som klarat sig bäst över tid. Ett exempel på detta är Västmanland och Östergötland som toppade vad gäller innovationer per capita 1970–1989, och fortfarande gör det för perioden 2000–2013. Innovationsaktiviteterna minskade i alla regioner under andra halvan av 1980- och -90-talet. Uppsala och Västra Götaland hade inte särskilt mycket innovationer per capita förr, men under 2000-talet har man ökat markant, säger Josef Taalbi.

– Gemensamt för de ledande regionerna Västmanland, Stockholm och Östergötland, har varit att de har haft etablerade stora IKT-företag som Ericsson, ASEA/ABB och Saab. I efterföljande regioner, Västerbotten, Uppsala, Skåne, Västra Götaland, Norrbotten och Blekinge, bärs innovationer fram av företag som först efter en tid svarat på teknologiska möjligheter. Dessa företag har inte sällan varit startups eller utvecklats ur forskningsmiljöer.

Bland kommunerna hamnar Stockholm, Göteborg, Västerås och Lund i topp, med flest innovationer 1970–2013. Stockholm är innovationstätast, men Lund  presterar bättre om man istället räknar antal innovationer per miljoner invånare.

– Det finns flera utmaningar utifrån våra resultat: innovationsverksamhet är påfallande ofta koncentrerade till större städer, ofta med universitet, och det finns en tydlig stad kontra landsbygdsproblematik. Detta kan tolkas som ett behov av satsningar i glesbygd och regioner med traditionella industristrukturer, särskilt som innovation och teknologisk förnyelse är avgörande för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Josef Taalbi menar att industristruktur och företagsstruktur, men också offentliga institutioner och placeringen av myndigheter och högskolor sannolikt spelar roll i att förklara varför vissa regioner är mera innovativa än andra.

– Dessutom finns en ganska tydlig spårbundenhet: industristrukturen är trögrörlig, vilket gör att dessa mönster kan vara svåra att bryta. Innovations- och regionalpolitiken behöver därför långa tidsperspektiv och ett långt blickfält framåt, avslutar Josef Taalbi.

Läs hela rapporten via Region Skånes webbplats

Fakta: Innovationer i Skåne
Flertalet av innovationerna i Swinno-databasen är lokaliserade till västra Skåne och ett mindre antal till östra Skåne. Lund, Malmö och Helsingborg står för 65 procent av de skånska innovationerna.

Skånes innovationsstruktur är relativt diversifierad. Framträdande branscher för innovationer i regionen är: livsmedel- och förpackningsteknik, medicinteknik samt IKT. Några av de utmärkande företagen i Skåne är Alfa Laval, Ericsson, Perstorp, Kockums, Tetra Pak och Gambro. Medan den skånska innovationsstrukturen under 1970-talet var mer orienterad mot traditionella industrier har utvecklingen under åren gått mot mer patentbenägna industrier som IKT och läkemedelsinnovation

Fakta: Innovationstrender i Sverige då och nu

  • 1970–1989 var utvecklingen av innovationer fokuserad på industriautomation och traditionell industri.
  • 1990–1999 markeras av IT-expansionen.
  • 2000–2013 markerar en fortsatt expansion efter IT-bubblan.

Fakta: Databasen Swinno
Swinno är en databas för svenska innovationer och rymmer i dagsläget data för åren 1970–2016. Vinnova har gett bidrag för att skapa databasen och den drivs av Ekonomisk-historiska institutionen på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Läs mer om Swinno

Kontakt

Josef Taalbi, forskare i ekonomisk historia, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Telefon: 073-02 84 988 (kvällstid)
E-post: josef.taalbi@ekh.lu.se (dagtid)

Anders Axelsson, projektansvarig, Region Skåne
Telefon: 076-8870081
E-post: anders.axelsson@skane.se

Louise Larsson, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 08 44, louise.larsson@ehl.lu.se

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med näringslivet. Vi erbjuder populära kandidat- och masterprogram inom ekonomi, informatik och handelsrätt och har ett av Sveriges största utbytesprogram för studier utomlands. Ekonomihögskolans partnerprogram för näringslivet minskar avståndet från studier till arbete och forskning till praktik. Ekonomihögskolan är EQUIS-ackrediterad, vilket visar att vår forskning och utbildning håller högsta internationella kvalitet. Vi vill göra skillnad genom att fördjupa oss i relevanta samhällsproblem i vår forskning och utbilda ansvarsfulla samhällsaktörer med en internationell utblick.

Prenumerera