Stress som påverkar fiskarnas beteende och utseende

Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet.

Jerker Vinterstare har studerat fiskarten ruda. I sin avhandling visar han på att rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan leda till att fiskarna ändrar beteende och blir nervösa och fega. Han visar också att då rovfisk som gädda finns i närheten kan rudorna förändra både kroppsform, ögonstorlek och färg, men också byta dygnsrytm. Dessutom har han upptäckt stora skillnader mellan hur honor och hanar reagerar då risken att bli uppäten är överhängande.

SSRI-mediciner som prozac och fluoxetin används ganska ofta mot psykisk ohälsa. Användningen har lett till att det går att detektera rester av antidepressiva läkemedel i vattendrag. I avhandlingen har Jerker Vinterstare bland annat undersökt hur rester av signalsubstansen serotonin, som ingår i SSRI-läkemedel, påverkar rudor. Resultaten visar att individer som får i sig en relativt hög dos blir nervösa och fega på ett helt annat sätt än de som inte får i sig något.

Serotoninets påverkan på rudor påminner, enligt Jerker Vinterstare, en aning om hur antidepressiva SSRI-läkemedel initialt påverkar deprimerade människor. I ett inledningsskede kan läkemedlen förstärka depressionen och framkalla suicidala beteenden.

Men det är inte bara fiskarnas beteende som förändras, även kroppsformen påverkas (magen blir större) om de får i sig antidepressiva läkemedel.

Stress i form av annalkande fara i form av rovfiskar förändrar också rudornas kroppsform. När gäddorna lurar i vassen reagerar rudorna genom att dels få en mörkare färg, dels bli högre genom att ryggen växer, ett sätt att säga till gäddan att det inte lönar sig att attackera eftersom rudan är ett för stort byte. Men hanar och honor reagerar olika på rovfisk: Medan hanarna blir avsevärt högre förändras knappt honorna.

– Hanar verkar lägga energin på att förbereda sig för att skydda sig mot sina naturliga fiender medan honor istället lägger energin på att få ungar, säger Jerker Vinterstare.

I sin forskning har han dessutom upptäckt att rudor som simmar i gäddvatten ändrar dygnsrytm och blir mer nattaktiva. En annan kroppslig förändring är att pupillerna blir större. Båda förändringarna innebär ett slags skydd mot rovfiskar eftersom gäddor är mest aktiva dagtid och stora pupiller släpper in mer ljus, vilket förbättrar mörkerseendet.

Jerker Vinterstare lade fram sin avhandling tidigare i mars: Defence on Demand: A physiological perspective on phenotypic plasticity in anti-predator traits.

Mer information

Jerker Vinterstare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
0730-449867
Jerker.vinterstare@biol.lu.se

Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479