Strutshonors förmåga att reglera kroppstemperaturen påverkar äggläggningen
Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds universitet.
Strutsen är världens största fågelart och lever ett utsatt liv några av världens mest extrema miljöer med höga temperaturer. I ett halvöken område i Västra Kapprovinsen i Sydafrika studerade ett internationellt forskarlag strutsens temperaturreglering, samt den genetiska och evolutionära bakgrunden till denna förmåga. Studien genomfördes med hjälp av infraröd värmekamera i en semi-naturlig population av individmärkta strutsar. Mellan 2012 och 2017 togs totalt 2744 infraröda värmebilder från 423 olika strutshonor.
– Eftersom strutsen saknar fjädrar på hals och huvud kunde vi, genom att mäta hudtemperaturen under normala utomhusförhållanden i deras naturliga miljö, undersöka hur individuell temperaturvariation påverkar äggläggningstakten hos honorna, säger Erik Svensson, biologiforskare vid Lunds universitet.
Genom att jämföra temperaturprofilerna hos strutsens släktningar och andra strutsar från olika delar av Afrika kunde forskarna dessutom mäta hur mycket genetisk variation det finns i förmågan att temperaturreglera – och därmed den evolutionära potentialen för att anpassa sig till framtida klimatförändringar.
– Vår studie visar att huvudtemperaturen påverkar strutsarnas reproduktionsframgång. Men det finns även genetisk variation i förmågan att temperaturreglera, vilket ger visst hopp att den här stora fågeln ska kunna anpassa sig till kommande klimatförändringar, säger Erik Svensson.
Stora ryggradsdjur som strutsen lever i extrema miljöer där de kan hotas av kommande klimatförändringar med snabbt ökande temperaturer. Därför är det intressant att veta hur omvärldstemperaturen påverkar reproduktionsframgången via olika organ som hals och huvud, där det sistnämnda är starkt kopplat till hjärnans temperatur. Forskarna fann att huvudtemperaturen – sannolikt även hjärnans temperatur – påverkades mindre av omgivningens temperatur än halsen. Det verkar alltså som att strutsen ”buffrar” ett livsviktigt organ från farlig överhettning genom att reglera temperaturen och göra sig av med överskottsvärme. Detta hade en positiv effekt på äggläggningstakten under värmeböljor, men effekten syntes inte under normala temperaturförhållanden.
– Strutsen är välkänd både i och utanför Afrika, och därmed viktig för en naturintresserad allmänhet. Den har ingår också i lokala kulturella traditioner och har ekonomisk betydelse för Sydafrikas strutsuppfödningsindustri. Därför är det viktigt att veta om och hur denna art kan anpassa sig – eller dö ut – i ett framtida klimat med snabba temperaturförändringar, säger Erik Svensson.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Evolution Letters, ”Heritable variation in thermoregulation is associated with reproductive success in the world’s largest bird”.
För mer information, kontakta:
Erik Svensson
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 705 97 04 03
Presskontakt
anders.ortegren@biol.lu.se
046 222 92 22
