Studie ökar kunskapen om samspelet mellan X och Y

Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i den topprankade tidskriften PNAS.

Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y och bidrar till kunskapen om hur arter bildas. Enligt Jessica Abbott vid Lunds universitet tyder resultaten på att det kan vara skadligt att korsa individer från olika populationer som har varit åtskilda länge. Anledningen är att ungarna, enligt studien, har sämre överlevnad än avkommor från honor och hanar från en och samma population.

– Det är värt att ha i åtanke inom bevarandebiologin när man vill öka möjligheterna för en art att klara sig, säger Jessica Abbott.

Sedan tidigare är det känt att hybrider mellan olika arter klarar sig bättre om de är honor (två X-kromosomer) än om de är hanar (en X- och en Y-kromosom). Orsaken har antagits vara att X- och Y-kromosomer som inte matchar (som har olika ursprung) leder till problem.

I studien har forskarna korsat bananflugor (Drosophila melanogaster) från fem olika populationer från skilda världsdelar för att kombinera X och Y med olika ursprung. Därefter har de studerat och mätt skillnader i efterföljande generationer.

Resultatet visar att hanar med X och Y som inte matchar är bättre på att befrukta honor än hanar med matchande X och Y. Men fördelen med hanarnas befruktningsförmåga verkar medföra sämre överlevnad hos ungarna.

– Vi trodde det skulle vara tvärtom, alltså att hanar med X och Y med olika ursprung skulle prestera sämre när det gäller befruktningsförmåga, men så är det inte och det är överraskande, säger Jessica Abbott.

Studien har gjorts av Ted Morrow, Katrine Lund-Hansen, Colin Olito och Jessica Abbott. Den publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS: Sexually antagonistic coevolution between the sex chromosomes of Drosophila melanogaster.

Mer information

Jessica Abbott, universitetslektor evolutionär ekologi
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046-222 93 04
070-279 53 72
jessica.abbott@biol.lu.se

Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
 

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.