Styvare kärl vid preeklampsi ökar risk för hjärt-kärlproblem – mekanism kartlagd

Det är sedan tidigare känt att kvinnor som drabbas av preeklampsi har en ökad risk att utveckla hjärtkärl-sjukdom senare i livet. Nu har forskare vid Lunds universitet kartlagt vad som kan ligga bakom den ökade risken.
– Mekanismen vi fann kunde i laboratoriestudier blockeras med ett läkemedel som i dag är avregistrerat, säger Stefan Hansson, professor vid Lunds universitet.

Preeklampsi är ett allvarligt tillstånd som kan uppstå under graviditet. Det kännetecknas av högt blodtryck, vilket kan orsaka skador på olika organ hos den gravida. Vid preeklampsi stressas moderkakan och frisätter blåsor, så kallade vesiklar, som tar sig ut i moderns blodomlopp. De fungerar som en länk mellan moderkakan och mammans immunförsvar och innehåller genetiskt material som kan påverka cellfunktioner.

– Vi har i en tidigare studie sett att vesiklarna kan ta sig in i moderns endotelceller i blodkärlen och påverka hennes immunförsvar. Vi har också visat att deras genetiska innehåll, mikroRNA, kan omprogrammera celler. I den här studien har vi specifikt undersökt hur vesiklarna och dess innehåll påverkar mammans blodkärl, säger Stefan Hansson, professor vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus, som lett studien.

Bakgrunden är att kvinnor med preeklampsi har en ökad risk för hjärtkärl-sjukdomar, upp till åtta gånger så hög, och att de drabbas i snitt tio år tidigare än kvinnor som haft en normal graviditet. En hypotes har varit att preeklampsin kan orsaka styvare blodkärl, men mekanismerna bakom har varit okända. Fynden i studien som nu publicerats i Scientific Reports tyder på att preeklampsivesiklarna tar sig in i kärlväggen och påverkar dess funktion, vilket leder till att kärlen drar ihop sig. Vidare uppstår skador i kärlväggen som kan bidra till att blodkärlen blir styvare.

Med hjälp av kärl från gravida kvinnors underhudsfett som togs i samband med planerade kejsarsnitt, kunde forskarna studera funktionen på blodkärlen när dessa exponerades för vesiklar. Dels vesiklar från preeklampsi (från 12 individer), dels en kontroll med vesiklar från normala graviditeter (13 individer). Elektronmikroskopiundersökningar visade att preeklampsivesiklar tas upp av endotelceller i kärlväggen, ”förstör” konstruktionen och uppbyggnaden hos blodkärlens endotelceller. Även underliggande kärlvägg påverkades.

– Kärlen som exponerades för preeklampsivesiklar drog ihop sig mer, vilket ger ett högt blodtryck. I en normal graviditet blir det lättare för blodet att cirkulera genom att blodkärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Detta såg vi också: de normala vesiklarna bidrog till att kärlen vidgade sig. Men när kärlen exponerades för preeklampsivesiklar är det som att deras mikroRNA har omprogrammerat endotelcellerna och skadat kärlen permanent, säger Lena Erlandsson, forskare vid Lunds universitet som medverkat i studien.

Men går det att hindra upptaget av blåsorna och dess innehåll, och därmed skydda endotelcellerna och blodkärlen? I laboratoriebaserade studier undersökte forskarna om olika läkemedel kunde blockera de receptorer som blåsorna använder för att ta sig in i cellerna. Om man kan blockera mekanismerna farmakologiskt, skulle man kunna reducera risken för hjärt-kärlsjukdom.

– Det finns ett avregistrerat läkemedel som vi såg kunde blockera upptaget totalt. Däremot har vi i denna studie inte undersökt effekten av läkemedlet kliniskt, då det är avregistrerat och inte längre används. När man nu vet mekanismen kan framtida forskning inriktas mot nya läkemedel som blockerar upptaget av vesiklar, säger Stefan Hansson.

Forskarna menar att studien ger ytterligare belägg för att kvinnor som har haft preeklampsi behöver en bättre systematisk uppföljning efter sin graviditet då risken för hjärtkärl-sjukdom är så mycket högre för dessa kvinnor.

– Kunskapen om att dessa kvinnor löper en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och stroke senare i livet är relativt ny. Det behövs mer forskning, men redan idag borde vården införa systematisk uppföljning av drabbade kvinnor för att ge information och livsstilsråd. Även specialister såsom kardiologer och allmänmedicinare, behöver känna till detta för att kunna upptäcka och ge den här gruppen rätt behandling, säger Stefan Hansson.

Publikation: “Preliminary evidence that blocking the uptake of placenta-derived preeclamptic extracellular vesicles protects the vascular endothelium and prevents vasoconstriction”
Scientific Reports, Oktober 2023, DOI: 10.1038/s41598-023-45830-9

Kontakt: Stefan Hansson, professor i medicinsk forskning och obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet, överläkare i obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Skånes universitetssjukhus Tel: 0706024476, stefan.hansson@med.lu.se

Intressedeklaration: Stefan Hansson är delaktig i patent som rör diagnos och behandling av preeklampsi och är medgrundare av Guard Therapeutics International AB.

Korta fakta
Endotelceller: specialiserade celler som finns på insidan av blodkärlen och som framför allt har som funktion att skapa en barriär mellan blodet och vävnaderna. De har flera olika funktioner, bland annat reglerar de blodflödet, motverkar blodproppar och reglerar passagen av immunceller.
MikroRNA: små RNA-molekyler som reglerar geners aktivitet. Eftersom de är involverade i regleringen av många gener har de en viktig betydelse för att upprätthålla balansen och normal funktion av cellerna. Forskning kring mikroRNA har visat att förändringar i deras uttryck kan kopplas till olika sjukdomar.
Vesiklar: små blåsor som frisläpps från kroppens alla olika celltyper, och fungerar som kommunikation mellan celler och organ. Under graviditeten frigörs vesiklar från moderkakan in i mammans blodcirkulation. Dessa kan påverka mammans immunceller och blodkärl. De reglerar på olika vis hur mammans kropp reagerar under en normal graviditet men bidrar till ogynnsamma effekter vid preeklampsi.

-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se

Taggar: