Tyska, franska och spanska – forskningsstudie undersöker vad svenska elever kan

Idag släpps PISA-resultaten men i PISA undersöks inte elevers färdigheter i moderna språk. I en EU-undersökning från 2011 visade sig svenska elever vara bäst i engelska bland de 14 länder som deltog. Men i spanska nådde inte en majoritet av eleverna i nionde klass upp till den förväntade nivån. Forskare från tre universitet insåg att forskningen vet för lite om vad detta beror på och startade tillsammans projektet TAL.

Forskningsprojektet, som startades i januari 2016, undersöker specifikt den muntliga språkfärdigheten, vilket är den färdighet som inte testades i den europeiska studien European Survey on Language Competences 2011. Dessutom inkluderas de tre största moderna språken, franska, spanska och tyska. Den tidigare europeiska studien fokuserade bara på spanska i Sverige. Projektet TAL undersöker förutsättningarna för och resultatet av språkundervisning och lärande av moderna språk i den svenska skolan.

– Det finns mycket forskning på matematik och på elevers läs- och skrivförmåga. Men faktum är att det forskats ganska lite på de moderna språken i skolan. Kanske har det att göra med att moderna språk är det enda ämne i grundskolan som inte är obligatoriskt, säger Jonas Granfelt professor i franska vid Lunds universitet och projektledare för forskningsprojektet.

Av alla grundskoleelever går ungefär 65% ut med betyg i moderna språk. De flesta av de cirka 80 % som börjar med ett främmande språk är enligt undersökningar motiverade, men en del tappar motivationen och cirka 20 % faller ifrån på vägen.

– En del av förklaringen till engelskans fantastiska resultat vet vi ligger utanför skolan. Spanskan finns till viss del i ungdomskulturen i Sverige medan de andra främmande språken nästan aldrig syns eller hörs. Spanskämnet i skolan brottas också med växtvärk, menar Jonas Granfeldt. Ämnets snabba framväxt i skolan har gjort att det är svårt för skolorna att rekrytera behöriga lärare. Spanskan har också stora klasser.

– Det finns fortsatt en övertro på engelskan i Sverige, säger Jonas Granfeldt. Det är viktigt att kunna fler språk. Det gör att man kan möta andra människor på deras språk, det ger en vidgad världsbild och ytterligare perspektiv på världen.

Den 12-13 december hålls som en del av TAL-projektet ett symposium i Lund med deltagare från olika länder. Symposiet är jämförande och vill undersöka hur man arbetar med moderna språk i de olika länderna. Till symposiet kommer också lärare från grundskolan.

Text: Gisela Lindberg 

Fakta om Tal-projektet: Muntlig språkfärdighet i främmande språk – en studie i samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i svensk skolkontext. 

I den första fasen av projektet har man tillsammans med SCB gjort en undersökning med 425 skolor från Haparanda till Ystad. Genom enkäter riktade till rektorer i urvalsskolorna undersöker man vilka förutsättningar, ramfaktorer som timmar och organisation, som finns för att eleverna ska kunna lära sig språken. En enkät riktad till språklärarna med fokus på lärande, undervisning och bedömning kommer att skickas ut under 2017. I den andra fasen kommer man samarbeta med ett mindre antal skolor för att på plats undersöka interaktion, lärande och språkutveckling. Man kommer bland annat att spela in elever för att undersöka deras muntliga språkfärdighet i de moderna språken. Projektet är ett samarbete mellan Lunds, Stockholms och Göteborgs universitet och finansieras av Vetenskapsrådet.

Projektets webbsida www.tal.lu.se 

Symposiets webbsida: http://www.tal.lu.se/conference-on-second-foreign-languages-dec-2016/ 

För mer information: Jonas Granfeldt, professor i franska, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Mobiltelefon: 0733-100502, Telefon: 046-222 88 02, E-post: jonas.granfeldt@rom.lu.se 

Gisela Lindberg
Kommunikationsansvarig Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet
046-222 72 33, gisela.lindberg@kansliht.lu.se

Taggar: