USA, Kina och Storbritannien leder den internationella handeln med mark

Handel med mark, eller ”land grabbing” som det också kallas, har ökat kraftigt de senaste åren. Nära två av tre länder i världen deltar numera i denna globala markhandel, där inte bara varor utan även mark köps och säljs på en internationell marknad. Det visar en studie från Lunds universitet.

Storskaliga markförvärv eller ”land grabbing” har fått ökad internationell uppmärksamhet av flera orsaker. Vissa menar att det kan bidra till ekonomisk utveckling och effektivisering av jordbruk i fattiga länder. Andra mer kritiska röster definierar fenomenet som att stater, företag eller privata investerare med juridiskt eller etiskt tveksamma metoder förvärvar eller utnyttjar större markområden i fattiga länder.

– Vår forskning visar att vi verkligen lever i en global värld, även när det gäller markägande. Beslut fattas i en del av världen som kan påverka produktivitet, biodiversitet och välmående i en helt annan del av världen, säger Jonathan Seaquist, docent på institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap på Lunds universitet.

Studien visar ett nätverk över markhandel där ett fåtal länder dominerar som köpare av mark från ett flertal säljande länder. Uppköpen leds av Kina, som köper rätt att utnyttja mark från sammanlagt 33 länder. Efter Kina följer Storbritannien och USA.

Det finns en tydlig geografisk uppdelning där det är länderna på norra halvklotet som köper landrätter från länderna på södra halvklotet: Nordamerika, Västeuropa, Mellanöstern och utvecklingsekonomier i Asien är köpare. Sydostasien, Sydamerika, Östeuropa och framför allt Afrika är säljare.

Många av de länder som säljer mark har en jordbrukssektor med låg produktivitet. De ser en möjlighet att öka avkastningen med hjälp av modern teknik och investeringar. Forskarna har dock upptäckt en rad potentiella konfliktfaktorer:

• Vissa köparländer spelar en oproportionerligt stor roll när det gäller att förmedla affärer inom nätverket. Över en tredjedel av alla affärer mellan två länder passerar antingen Kina, USA eller Storbritannien, vilket ger dem en monopolliknande ställning.

• Säljarländerna blir beroende av enskilda privata investerare, och kan påverkas av förändringar på världsmarknaden eller av politiska beslut. Om företagen beslutar sig för att avbryta investeringen, finns risken att de lämnar sönderfallande infrastruktur, arbetare som inte får lön och förlorade markrättigheter bakom sig.

• De största säljarna tar också en risk eftersom införandet av stora, mekaniserade jordbruk kan leda till att stora markområden förändras, och att det blir minskad biodiversitet och sociala problem i de drabbade samhällena.

Forskarna menar att det krävs ytterligare forskning för att bättre förstå de potentiella riskerna med markhandel. Doktoranden Emma Johansson, som är medförfattare till studien, har gjort fältarbete i Tanzania och Sierra Leone, och framhåller vikten av mer studier på lokal nivå:

– Den här studien är främst kvantitativ, men det behövs fler studier av hur handeln verkligen påverkar dem de berör, säger hon.

Publikation:
http://iopscience.iop.org/1748-9326/9/11/114006/

Kontakt
Emma Li Johansson
emma.johansson@nateko.lu.se
0703-32 73 93

Fakta:
Studien har letts av Jonathan Seaquist, docent på institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap på Lunds universitet, i samarbete med Emma Johansson, doktorand på LUCID (Lund University Centre of Excellence for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability) och Kimberly Nicholas, docent på LUCSUS (Sustainability Science at the Lund University Centre for Sustainability Studies)

Forskarna använde verktyg för ”network science” för att analysera de mest omfattande data om markförvärv som finns tillgängliga genom att kombinera information från två källor, ”the Land Matrix” and GRAIN för att analysera närmare 1 400 markaffärer. ”Network science” har använts i tidigare studier inom så vitt skilda områden som hjärnfunktion, internationella finanser och invandring, för att undersöka de mönster och samband som finns i ett komplext system. Detta tillvägagångssätt har nyligen börjat användas som ett sätt att kvantifiera den alltmer ökande globaliserade handeln av naturresurser som exempelvis vatten som används inom jordbruksnäringen.

Markrofferi, land grabbing, innebär att länder, företag eller privata investerare med juridiskt eller etiskt tveksamma metoder förvärva eller utnyttja ett större markområde. Spekulanterna är oftast länder som vill säkra livsmedelsförsörjningen för den egna befolkningen, företag i jordbruksbranschen som vill bedriva storskalig odling av livsmedel eller biobränsle och finansinstitut som ser mark som en god investering.Förespråkarna för denna typ av storskaliga markaffärer ser en möjlighet för länder med stora arealer outnyttjad eller underutnyttjad mark att få tillgång till modern teknik, öka sysselsättningen och skapa förutsättningar för långsiktig utveckling. I länder där det saknas fungerande politik, lagstiftning och institutioner som reglerar denna typ av investeringar kan konsekvenserna bli negativa för lokalbefolkningen. I dessa fall är det motiverat att tala om markrofferi. Källa: NE

Ulrika Oredsson Pressansvarig, Lunds universitet 046-222 70 28, 0701-47 27 40

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.