Vad har fattigdom, modersmål, växelkurssystem och regional växtkraft gemensamt?

Report this content

Vilka regioner får se sin tillväxt ta fart? Hur tar sig ett land ut ur fattigdom? Det är några av frågorna som tas upp på årets upplaga av En dag för ekonomisk historia, som hålls i AF-borgen i Lund under eftermiddagen den 18 maj.

Kerstin Enflo, Jonas Ljungberg, Martin Andersson och Anna Tegunimataka – allesammans forskare i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet – föreläser om allt från regional tillväxt och jämlikhet mellan europeiska länder, till strukturomvandling i låginkomstländer och utbildningsreformer i vårt grannland Danmark.

Martin Andersson, docent i ekonomisk historia, berättar om sitt föredrag:
– Även om det globala välståndet under de senaste decennierna höjts lever fortfarande cirka 10 procent av världens befolkning under fattigdomsgränsen. Att få igång den ekonomiska utvecklingsprocessen och eliminera den extrema fattigdomen i utvecklingsländerna har högsta prioritet enligt de globala utvecklingsmålen. Men vad krävs för att låginkomstländer ska kunna lyfta människor ur fattigdom? Vad kan vi lära av historiska processer och finns det en modell som är giltig för alla?

Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia, kommer att tala om hur förändringar i tillgången till marknader påverkat regioners tillväxt och om de skapat nya långsiktiga mönster:
– Före industrialiseringen tillhörde de nordiska länderna Europas fattiga periferi. Idag utgör regionen som helhet världens tionde största ekonomi. ’Den Nordiska Modellen’ har framgångsrikt klarat att kombinera en hög integration på världsmarknaden med låga regionala ojämlikheter. Beror framgången på medvetna offentliga satsningar (främst under efterkrigstiden), eller går förutsättningarna för regional jämlikhet att spåra tillbaka till den förindustriella perioden?

Jonas Ljungberg är professor i ekonomisk historia, och Anna Tegunimataka lägger fram sin doktorsavhandling i ekonomisk historia den 2 juni.

Dagens program i sin helhet:
Kerstin Enflo: ”Geografins fånge? Lärdomar av regional tillväxtanalys på lång sikt”
Jonas Ljungberg: ”Från guldmyntfot till euro. Växelkurssystem, tillväxt och jämlikhet mellan länder i Europa”
Martin Andersson: ”Vägen ut ur fattigdom – strukturomvandling som kompass för dagens låginkomstländer”
Anna Tegunimataka: ”Spelar modersmålsundervisningen någon roll? En studie av en dansk utbildningsreform”

Tid: kl 13–16 torsdag 18 maj
Plats: AF-borgen, Sandgatan 1, Lund

Media hälsas välkomna till en spännande eftermiddag med Ekonomisk-historiska institutionen på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet!

Kontakt: kristin.fransson@ekh.lu.se / 046-222 44 74

Under universitetets 350-årsjubileum presenterar Ekonomihögskolan stolt ett eventprogram inom ramen för universitetets jubileumsfirande med såväl sedvanliga aktiviteter som speciella jubileumsproduktioner. Våra event inkluderar både festligheter och uppvisande av den bredd och akademiska expertis som finns vid Ekonomihögskolan.  

Evelina Lindén, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 80 73, 070-481 91 21, evelina.linden@ehl.lu.se

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med näringslivet. Vi erbjuder populära kandidat- och masterprogram inom ekonomi, informationssystem och handelsrätt och har ett av Sveriges största utbytesprogram för studier utomlands. Ekonomihögskolans partnerprogram för näringslivet minskar avståndet från studier till jobb och forskning till praktik. Ekonomihögskolan är EQUIS-ackrediterad, vilket visar att vår forskning och utbildning håller högsta internationella kvalitet. Vi vill göra en skillnad genom att lösa relevanta samhällsproblem i vår forskning och utbilda ansvarsfulla ledare med en internationell utblick.

Taggar:

Prenumerera

Citat

Före industrialiseringen tillhörde de nordiska länderna Europas fattiga periferi. Idag utgör regionen som helhet världens tionde största ekonomi.
Kerstin Enflo, docent på Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Även om det globala välståndet under de senaste decennierna höjts lever fortfarande cirka 10 procent av världens befolkning under fattigdomsgränsen.
Martin Andersson, docent på Ekonomihögskolan, Lunds universitet