Val av trädarter har stor betydelse för insektslivet i en stad

Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskarna har undersökt Malmös parker.

Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar och även människor i en stad. De sänker temperaturen, renar luften, minskar risken för översvämningar och har positiva effekter på människors psykiska och fysiska hälsa. För djuren erbjuder de en livsmiljö i den annars karga stadsmiljön.

I Sverige – och även utomlands – är det vanligt att plantera icke-inhemska träd i städerna. I Malmös parker är till exempel vart fjärde träd icke-inhemskt. Orsaken är att vissa av de exotiska eller främmande arterna anses vara särskilt tåliga, eller lättskötta, i hård stadsmiljö. Men nu kan forskare i Lund slå fast att de icke-inhemska trädarterna är betydligt mindre gynnsamma för insektslivet i städerna. När man undersökte Malmös parker kunde man se att mängden insekter och spindlar i somliga fall var två till tre gånger högre på inhemska träd jämfört med icke-inhemska.

Tydlig effekt – och enkel att åtgärda

­Även om forskarna förväntade sig en skillnad, blev de förvånade att den var så stor.

– Vi kan visa att den här effekten är stark och en viktig faktor att räkna med. Samtidigt är den förhållandevis lättåtgärdad – det räcker att man ökar andelen inhemska träd i staden. Vi undersökte parker, och där håller faktiskt inte argumentet man brukar använda för att plantera icke-inhemska trädarter, nämligen att de ska tåla en hård urban miljö. I parkerna finns en möjlighet att välja mer fritt bland arter, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Att icke-inhemska träd är dåliga för insekter och andra småkryp är känt sedan tidigare, detta då de saknar den evolutionära historik av samexistens som krävs för att arterna ska anpassa sig till varandra. Vad forskarna däremot inte vetat är hur stark eller viktig den effekten är i stadsmiljö där det finns mycket annat som påverkar insektslivet negativt, så som artificiellt ljus, högre temperaturer och luftföroreningar. Målet med studien var att förstå hur viktigt valet av träd är i en urban kontext.

– Vårt resultat visar att importen av främmande trädarter till staden kan spela en större negativ roll för insektslivet än andra urbana effekter, så som ljus- och luftföroreningar, säger Johan Kjellberg Jensen.

Behöver tas med i stadsplaneringen

Hans förhoppning är att stadsplanerare och andra aktörer tar del av forskningsresultaten så att man kan utveckla metoder för att säkerställa fungerande ekosystem i staden.

– Ett exempel skulle vara en handbok med förslag på arter att använda i staden beroende på kontext, säger han.

Den största osäkerheten i forskarnas studie är att de bara undersökt en stad och under ett år. Johan Kjellberg Jensen hoppas därför att fler och längre studier ska göras, då insektsliv och biologisk mångfald i urban miljö är en viktig fråga i en tid av artdöd och klimatförändringar.

– Insekter har många avgörande roller i ett ekosystem som vi inte alltid ser. Det handlar om allt från pollination till nedbrytning, och därför är de av stor vikt även i staden. Dessutom så förlitar sig många andra djurgrupper på dem för föda, till exempel småfåglar. Växter, och inte minst träd, utgör den levande del av ekosystemet som vi bäst kan kontrollera och direkt påverka i staden. Därför är det viktigt att förstå hur planering av grönytor, som till exempel vilka träd vi väljer att plantera, påverkar stadens ekosystem, säger han.

Forskningsresultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Ecological Applications.

Artikeln i Ecological Applications

Fakta: Exempel på inhemska respektive icke-inhemska träd i svenska städer

Inhemska: ek, bok, björk

Icke-inhemska: platan, ginkgo, gudaträd

Fakta: Ekosystem

Ett biologiskt system av interagerande organismer och deras fysiska miljö.

Anna Maria Erling
Kommunikationsansvarig, Centrum för för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet
anna_maria.erling@cec.lu.se
070-574 89 97

Johan Kjellberg Jensen
Doktorand, Centrum för för miljö- och klimatvetenskap och Biologiska institutionen, Lunds universitet
johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se
076-133 63 40