Väljare mycket mer flexibla över blocken än vad opinionsmätningarna visar

Närmare hälften av väljarna var öppna för att rösta över blockgränserna, även precis innan riksdagsvalet 2010. Det visar en forskningsstudie som kognitionsvetare vid Lunds universitet publicerar i open access-tidskriften PLoS ONE.

Inför varje val fokuserar politiker, massmedia och opinionsinstitut sin kraft på den lilla gruppen väljare som säger sig vara osäkra, eftersom de tycks vara de enda som är påverkbara i en starkt polariserad politisk verklighet. Men håller verkligen majoriteten av väljarna sina politiska åsikter med sådan övertygelse att de inte kan tänka sig byta block? I studien som genomfördes av en forskargrupp i kognitionsvetenskap från Lunds universitet, ledd av Lars Hall och Petter Johansson, var forskarna intresserade av att se hur pass öppna väljarna faktiskt är för förändring i sluttampen inför ett riksdagsval.

I undersökningen bad forskarna först deltagarna svara på vilket politiskt block de tänkte rösta på, och därefter fick de besvara en enkät med tolv sakfrågor från valkampanjen. Frågorna rörde traditionella ämnen som skatter, privatiseringar och bidrag där alliansen och de rödgröna hade motsatta åsikter. Vad deltagarna inte visste var att forskarna använde ett magitrick för att omärkligt förändra svaren. Så om en deltagare svarat till oppositionens fördel bytte de ut svaret till fördel för alliansen istället, och tvärtom (se bifogad bild för en illustration, eller se http://www.lucs.lu.se/cb/ för en videodemonstration av experimentet). Forskarna bad sedan deltagarna att resonera kring sina omkastade svarsalternativ, och noterade om de märkte förändringen, eller om de accepterade den nya ståndpunkten som sin egen. Slutligen summerade forskarna deltagarnas svar och bad dem att ännu en gång svara på hur de tänkte rösta i riksdagsvalet.

Resultatet visade att inte mer än 22 procent av de förändrade svaren korrigerades av deltagarna, och att 92 procent accepterade det summerade resultatet på blockenkäten som sin egen ståndpunkt. I frågan om vilket block de i slutändan avsåg att rösta på, så visade sig nästan hälften av alla deltagarna vara öppna för att rösta antingen på alliansen eller de rödgröna. En siffra som kan jämföras med traditionella opinionsundersökningar som vid samma tidpunkt indikerade att högst 10 procent av väljarna var osäkra vilket block de tänkte rösta på.

- Det här visar hur opinionsinstituten och kampanjstrategerna systematiskt undervärderar hur stor andel av väljarna som är påverkbara i slutspurten av ett val. Även om de oftast kan förutse valutgången så skrapar de endast på ytan kring väljarnas psykologi, säger Lars Hall.

Forskarna understryker att den här studien var en dramatisering i pedagogiskt syfte, inte ett faktiskt kampanjverktyg. Undersökningen var helt anonym, och efteråt förklarade de syftet och metoden för alla deltagare, som sen gav sitt samtycke till att medverka.

Thomas Strandberg, en av artikelförfattarna, säger:
- Deltagarna i vår studie visade sig ha god förmåga att resonera kring och se styrkorna i argumenten för den sida som de ursprungligen inte förespråkade. Vi anser att vår studie är ett ypperligt verktyg för att åskådligöra den öppenhet och flexibilitet som väljarna faktiskt har. Nu återstår det att se hur opinionsbildare kan skapa ett politiskt klimat som ger större möjlighet att också uttrycka det.

Hall, L., Strandberg, T., Pärnamets, P., Lind, A., Tärning, B. & Johansson, P. (2013). How the Polls Can Be Both Spot On and Dead Wrong: Using Choice Blindness to Shift Political Attitudes and Voter Intentions. PLoS ONE 8(4): e60554. doi:10.1371/journal.pone.0060554

http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0060554

För mer information, kontakta Lars Hall, Lunds universitet: mobiltelefon:,  076-235077, e-post: lars.hall@lucs.lu.se

En beskrivning av manipulationen, steg för steg. A. Försöksdeltagarna indikerar först vilket block de tänker rösta på, och fyller sedan i en valkompass bestående av 12 olika politiska frågor där de två blocken skiljer sig åt. Försöksledaren tittar på och fyller i en alternativ enkät, med en svarsprofil som går i motsat politisk riktning. B. Försöksledaren gömmer sin svarsdel under ett anteckningsblock. C. När deltagarna har besvarat frågorna ber försöksledaren att få tillbaks enkäten. Den gömda svarsdelen har klister på baksidan, så när försöksledaren lägger sitt anteckningsblock på enkäten fastnar hans alternativa svarsdel ovanpå deltagarnas egna svar. D. Deltagarna ombeds att förklara och motivera sina nu ombytta åsikter. E. Försöksledaren lägger sedan en färgkodad rättningsmall över deltagarnas svar, och tillsammans räknar de ut om svarsprofilen är politiskt till vänster eller till höger. F. Deltagarna ombeds sedan förklara sin blocktillhörighet, och svarar sedan igen vilket politiskt block de nu föredrar.