Växternas sexliv avslöjar konflikter mellan könen
Hanväxternas pollenkorn lever under stor konkurrens. Den som lyckas manipulera blommans pistill kan gå segrande ur striden. Det visar ny forskning från Lunds universitet.
Docent Åsa Lankinen och doktoranden Josefin Madjidian är verksamma på växtekologiska avdelningen vid Lunds universitet. De undersöker könskonflikter och pollenkonkurrens bland växter. Deras forskning visar att det kan uppstå konflikter mellan könen.
– Vi har visat att en del pollenkorn kan påverka pistillen så att de pollenkornen får en fördel. Men denna strategi är samtidigt till nackdel för växten, säger Åsa Lankinen.
När pollenkorn från olika individer landar på ytan av en pistill uppstår en konkurrens om vilka pollenkorn som kan få möjlighet att befrukta fröämnet i pistillen. Fröämnet gömmer sig längst nere på pistillens botten. För pollenkornen gäller det att ha en pollenslang som snabbt tränger in genom pistillens yta och växer ner till fröämnet.
Lankinen och Madjidian har undersökt en nordamerikansk blomväxt vid namn Collinsia heterophylla. Normalt sett får pollenkornen hos denna art sitta och vänta på pistillen i flera dagar innan pistillens yta blir möjlig att tränga igenom. Forskningsresultaten har dock visat att en del pollenkorn kan påverka pistillens yta så att just deras pollenslangar kan lyckas tränga in i pistillen före de andra pollenslangarna. Därmed kan de nå först ner till fröämnena i pistillen.
Denna manipulation från pollenkornens sida innebär en fördel för de enskilda pollenkornen, men medför samtidigt en negativ effekt på det totala antalet frön som bildas. Man kan tänka sig att pistillen anlägger moteld för att försöka förhindra denna manipulation, vilket kan leda till en kapprustning mellan könen. Den aktuella forskningsstudien ger indirekta bevis för en sådan kapprustning, men forskarna kan i dagsläget inte svara på hur den konkret ser ut.
– Det kan vara svårt att upptäcka sådana här könskonflikter och sätta fingret på vilka egenskaper som påverkas av vad. Generellt sett kan honväxter påverka pollenkonkurrens genom att exempelvis utveckla längre pistiller eller större pistillmärken, men här gissar vi snarare på något kemiskt, säger Åsa Lankinen.
För mer information, kontakta Åsa Lankinen eller Josefin Madjidian, tel nr 046 – 222 92 93.
Forskningsresultaten publiceras den 7 maj 2009 i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0005477
Taggar: