Vetenskapsrådet stöttar forskning i arkeologi – Gribshunden och Glimmingehus i gemensamt fokus

Report this content

År 1495 sjönk danske kung Hans flaggskepp Gribshunden vid Stora Ekön i Blekinge. Några år senare färdigställdes borgen Glimmingehus på Österlen av den danske riksamiralen Jens Holgersen Ulfstand. Sannolikheten är hög för att han en gång vandrade på Gribshundens däck. Nu har Vetenskapsrådet beviljat ett forskningsanslag på 4,6 miljoner för fördjupad forskning om dessa senmedeltida klenoder i nordisk historia.

Fartyg som Gribshunden och medeltida borgar var flerfunktionella; militära befästningar, centrum för administration, och residens för en elit. De representerade både det som kan karaktäriseras som ”hård” och ”mjuk” makt.

– Syftet med det här projektet är att jämföra hur fartyget respektive borgen fungerade som centrum för de olika typerna av makt. Vilka likheter och skillnader kan ses? Fartyg omtalas ofta som flytande fästningar, men några mer ingående jämförelser med borgar på land har aldrig gjorts, säger projektledaren och marinarkeologen Brendan Foley som lett de senaste årens undersökningar av Gribshunden. I projektet ingår även Martin Hansson, lektor i historisk arkeologi, som kommer att fokusera på arbetet med Glimmingehus.

Den hårda makten handlade om militär styrka, eller hot om militär styrka, medan den mjuka snarare rörde frågor om vem som fick uppehålla sig var på fartyget eller i borgen, vem som blev inbjuden som gäst, vilken mat som serverades på borden och hur borgen eller fartyget var inrett.

– Till exempel kommer fartygets beväpning att studeras och jämföras med den på Glimmingehus och borgens rumsliga struktur kan jämföras med den på fartyget.

Inom projektet planeras för begränsade dykningar vid vraket, men också analyser av tidigare tillvarataget material från skeppet och av de artefakter som på 1930-talet tillvaratogs vid en undersökning i vallgraven på Glimmingehus.

– Det här ger möjligheter till fortsatta undersökningar av Gribshunden, som kan sätta in skeppet i ett större sammanhang. Därmed kan vi bättre förstå hur de miljöer där dåtidens elit fungerade i sin samtid, säger Brendan Foley.

Kontakt:
Projektledare Brendan Foley, marinarkeolog, brendan.foley@ark.lu.se. Lunds universitet.
Martin Hansson, lektor i historisk arkeologi, martin.hansson@ark.lu.se, Mobil 070–221 54 98. Lunds universitet.

Gisela Lindberg
Kommunikationsansvarig Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet
046-222 72 33, gisela.lindberg@kansliht.lu.se

Prenumerera

Media

Media