Positiva signaler om vågkraftens framtida potential
Vågkraftsparken utanför Lysekil kan bli ett av de projekt som får del av de 875 miljoner kronorna som regeringen anslagit i en särskild pott för de närmaste tre åren. Projektet är ett av fem som Energimyndigheten prioriterar. Det framkom vid en pressträff i Lysekil idag där nuläge och framtid för vågkraften presenterades baserat på tester vid experimentanläggningen.
Vid pressträffen medverkade Uppsala universitet, energibolaget Fortum, som finansierat sista steget i pilotanläggningen, Energimyndigheten och företaget Seabased, som vidareutvecklar tekniken. - Utvecklingen av Seabased teknik har varit imponerande och Energimyndigheten beslöt igår att en större demonstrationsanläggning är ett av de fem prioriterade projekten för statligt stöd inom ramen för de 875 miljoner kronor som regeringen anslagit i en särskild pott under tre år, säger Tomas Kåberger, generaldirektör Energimyndigheten. - Det är mycket glädjande att vågkraftsprojektet är ett av de prioriterade projekten. Nu fortsätter den formella processen. När den slutligt är klar kan arbetet börja på allvar med projektering och tillståndsfrågor innan vi kan realisera projektet. De tester som gjorts hittills gör att vi bedömer att steget från test till fullskalig anläggning är möjligt, säger Christian Lundberg, vd Fortum Sverige. - Vågkraftteknik som är baserad på uppsalalösningen har nu fått ett ökat intresse. Signaler från utlandet är att så fort det finns en referensanläggning av större format så kommer industrin att växa snabbt, säger Billy Johansson, vd Seabased. - Det ser nu mycket positivt ut för framtiden. Det känns roligt att kunna konstatera att vårt koncept som bygger på enkel och robust teknik fungerar, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Vid forskningsanläggningen pågår fullskaliga experiment med överföring av el till land via flera sammankopplade aggregat. Tekniken för utvinning av elenergi ur vågkraft från ytvattensvågor är unik i sitt slag och har utvecklats vid Uppsala universitet. Experimentanläggningen började byggas utanför Lysekil 2004 och har därefter utvecklats med stöd av bland andra Energimyndigheten och Fortum. Även andra energibolag och forskningsstiftelser har varit med och finansierat utbyggnaden. Den nya generatortekniken, framtagen av professor Mats Leijon, bygger på teknologi som tar till vara långsamgående rörelser utan mellansteg. Det finns nu stora mängder data att analysera, bland annat från stormigt väder – vilket är viktigt eftersom funktionen vid sådana tillfällen är en av de kritiska punkterna.
