Bättre samhällsplanering kan förhindra kompetensflykt från Lagersberg

Forskare vid Mälardalens högskola (MDH) har i en unik studie kartlagt över 20 utsatta stadsdelar i Sverige för att ta reda på vad som gynnar utvecklingen. Bland de undersökta stadsdelarna finns Lagersberg i Eskilstuna. Resultatet visar att det krävs ett nytänkande kring samhällsplaneringen. För att förhindra att högutbildade flyttar därifrån krävs bland annat satsningar på en attraktiv boendemiljö där en boendekarriär är möjlig. Att erbjuda nyanlända flyktingar bostad i olika stadsdelar istället för i en och samma är också en framgångsfaktor, menar forskarna.

Forskningen bedrivs inom ramen för Samhällskontraktet, som är ett samverkansprojekt mellan MDH, Eskilstuna kommun, Västerås stad, landstinget Västmanland och landstinget Sörmland.
I Studien har MDH-forskarna undersökt totalt 21 utsatta stadsdelar och kommuner i Sverige och jämfört socioekonomiska faktorer som utbildning, sysselsättning och inkomst. Man har även tittat på sociokulturella faktorer som andel med utländsk bakgrund, valdeltagande och brottsstatistik.

Kartläggningen visar att utbildningsnivån är betydligt lägre i stadsdelen Lagersberg jämfört med kommunen som helhet. Många går ut årskurs 9 utan betyg, trots att Eskilstuna kommun arbetat med utbildningsinsatser. Detta tros bero på utflyttning av utbildad arbetskraft, ett begrepp som inom statsvetenskapen kallas för kompetensflykt.

– Kompetensflykt, eller ”brain drain” som begreppet kallas på engelska, innebär att kommunernas satsningar på att höja utbildningsnivån eller öka sysselsättningen i utsatta stadsdelar inte nödvändigtvis leder till att stadsdelens utveckling förbättras, utan förblir densamma eftersom utbildad arbetskraft flyttar därifrån. Hur mycket kommunen än satsar blir resultaten med andra ord inte synliga i den utsatta stadsdelen, utan i andra delar av kommunen, säger Terence Fell, universitetslektor i statsvetenskap vid MDH.

Både plus och minus med mångetnicitet
Studien visar också att stadsdelar som Lagersberg, där det bor människor med ett stort antal olika nationaliteter, får en sämre socioekonomisk utveckling, men en bättre sociokulturell utveckling. Det verkar som om befolkningen i stadsdelar med hög andel multietnicitet röstar i större utsträckning än i de med låg multietnicitet. Forskarnas teori är att personerna med utländsk bakgrund kan komma från länder med en politiskt aktiv kultur och flyttat på grund av politiska orsaker som ytterligare ökar deras politiska intresse.

Så kan Eskilstuna kommun förbättra utvecklingen i Lagersberg
Forskarna har utifrån sin granskning dragit ett antal slutsatser gällande åtgärder för att gynna utvecklingen i Lagersberg. Och huvudåtgärden stavas samhällsplanering.
­– Den sämre socioekonomiska utvecklingen i Lagersberg beror på att det kontinuerligt flyttar dit nya personer med utländsk bakgrund. Kommunen hinner inte bygga upp en stabil utveckling i stadsdelen innan det kommer ytterligare nya personer med utländsk bakgrund. Ett förslag på lösning kan vara att istället erbjuda dem bostäder i olika stadsdelar istället för i en och samma. Då får man en möjlighet att stabilisera den ekonomiska utvecklingen innan nya personer med utländsk bakgrund på nytt kan flytta dit, säger Terence Fell.

Ett annat förslag för att minska risken för kompetensflykt är att kombinera utbildningsinsatser med satsningar på närmiljön, exempelvis genom att bygga nya, mer attraktiva bostäder.

Nytta av samarbetet
Eskilstuna kommun anser att man har stor nytta det samarbete som pågår mellan kommunerna och högskolan inom ramen för Samhällskontraktet.

– Vårt deltagande i den del av Samhällskontraktet som heter HSU, Hållbar Samhällsutveckling, blir allt viktigare i den nödvändiga platsutvecklingen och vårt profilerade stadsdelsutvecklingsarbete. Jag bedömer att vi har stor nytta av denna forskning för att undvika blindskär och kunna säkra en hållbar samhällsutveckling. Vi drar nu nytta av arbetet för att skapa en utvecklingsmodell med säkrade framgångsfaktorer (indikatorer) när vi nu 2015 fortsätter arbetet i Lagersberg, Råbergstorp och Stenby och även satsar kommungemensamt i Skiftinge stadsdel, säger Tryggve Lundh, utvecklingsdirektör vid Eskilstuna kommun.

Forskning om hållbart samhälle
MDH, Eskilstuna kommun, Västerås stad, landstinget Västmanland och landstinget Sörmland bedriver sedan 2009 en plattform för samverkan som kallas Samhällskontraktet. Inom ramen för Samhällskontraktet har forskarna studerat utvecklingen i de utsatta stadsdelarna där de jämförts utifrån aspekter som utbildning, sysselsättning, inkomst, andel med utländsk bakgrund, brottsstatistik och valdeltagande. Resultatet ger kommunerna indikatorer på vad som påverkar utvecklingen positivt respektive negativt vilket kan ligga till grund för att stärka den socioekonomiska utvecklingen.

Fakta, undersökta stadsdelar och kommuner
Alby, Andersberg, Bergsjön, Bäckby, Eskilstuna kommun, Fittja, Flemingsberg, Gamlegården, Gångstensberget, Hallunda/norsborg, Herrgården, Hertsön, Hjällbo, Husby, Lagersberg, Norra Biskopsgården, Rinkeby, Ronna, Tensta, Västerås stad och Västra Skogås.

Fakta, mångetnicitet
Enligt studien klassas områden med 47-149 nationaliteter för mångetniska. Lagersberg har 50 stycken.

För mer information, kontakta
Terence Fell, universitetslektor i statsvetenskap, vid Mälardalens högskola
021-107390 eller terence.fell@mdh.se

Jessika Hedén, kommunikatör vid Mälardalens högskola
021-10 15 86 eller jessika.heden@mdh.se

Med 12 000 studenter och 900 anställda är Mälardalens högskola en av Sveriges stora högskolor. MDH kännetecknas av ett nära samarbete med företag och offentlig sektor i regionen vilket gör våra utbildningar attraktiva för studenter - och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.

Taggar: