Beteendevetare på Mälardalens högskola heta på arbetsmarknaden
Beteendevetare är attraktiva på arbetsmarknaden – 9 av 10 beteendevetare får bra jobb och 16 procent blir chefer. Det visar en ny rapport från Mälardalens hög-skola.
– Vid tiden för enkätutskicket, halvårsskiftet 2007, hade 90 procent ett arbete. Av dem arbetade 90 procent på heltid och 70 procent var tillsvidareanställda, vilket är väldigt positiva siffror. Men endast 10 procent säger sig ha fått hjälp från Arbets-förmedlingen, säger Mikael Gustafsson.
På det beteendevetenskapliga programmet läser man pedagogik, sociologi och psykologi, vilket även är det vanligaste huvudämnet i en examen. Både som student och utbildare kan det vara svårt att svara på vilka jobb man kan få efter utbildningen. Mikael Gustafsson, fil. kand. i sociologi vid Mälardalens högskola, har bland svaren i rapporten hittat ett 50-tal yrkestitlar för en beteendevetare. Det stora flertalet arbetar inom offentlig sektor och 16 procent hade en chefstjänst eller annan ledande befattning.
Enligt rapporten är den vanligaste beteendevetaren; en kvinna som läst psykologi som huvudämne, har några års yrkeserfarenhet i bagaget och har genom platsannons fått ett fast heltidsjobb inom offentlig sektor.
Hur fick man jobb?
Enligt rapporten fick hälften jobb genom platsannons, ibland i kombination med kontakter. 20 procent hade fått jobb endast genom kontakter.
– Endast 10 procent hade fått hjälp från Arbetsförmedlingen, några enstaka hade fått jobb genom kontakter på högskolan eller via rekryteringsföretag, säger Mikael Gustafsson.
Det kritiska tänkandet är viktigast i yrkesrollen
90 procent angav att arbetet helt eller delvis motsvarade utbildningen och att arbetsuppgifterna var ganska eller mycket kvalificerade.
– Nyttan av utbildningen gällde framför allt kritiskt tänkande, att förstå motiv för människors och gruppers agerande samt att hålla tidsplaner, säger Mikael Gustafs-son.
Den största styrkan med utbildningen uppgavs vara den ämnesmässiga bredden och valfriheten mellan ämnen i utbildningen. Den största svagheten var bristen på praktik. De flesta var positiva till utbildningen och skulle, helt eller delvis, välja samma utbildning igen om de stod inför samma val.
Beteendevetare i siffror
90 procent får jobb
90 procent är kvinnor
90 procent arbetar heltid
70 procent är tillsvidareanställda
70 procent arbetar inom offentlig sektor
16 procent har chefstjänst eller annan ledande befattning
50 procent fick jobb genom platsannons
20 procent fick jobb genom kontakter
10 procent fick jobb genom arbetsförmedlingen
90 procent angav att arbetet helt eller delvis motsvarade utbildningen
Yrkestitlar för beteendevetare
Handläggare, utredare, socialsekreterare, samordnare, arbetsförmedlare eller försäkringssekreterare inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen respektive socialtjänsten. Rehabiliterings- och arbetshandledare, boendestödjare, kurator, beteendevetare, terapeut, behandlare eller behandlingsassistent, coach eller vägledare.
Om rapporten
Rapporten ”Samhälls- och beteendevetare på arbetsmarknaden – uppföljning av studenter som påbörjade det beteendevetenskapliga programmet vid Mälardalens högskola 1999–2003” bygger på uppgifter från studiedokumentationssystemet LADOK samt på enkätsvar från 172 tidigare studenter på programmet. Författaren Mikael Gustafsson är fil.kand. i sociologi vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola. Studien har genomförts under handledning av forskare vid Datakällans välfärdsforskningsprogram, Mälardalens högskola.
Rapport: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5744
Datakällans webbplats: www.mdh.se/isb/datakallan
Kontaktuppgifter
Mikael Gustafsson, tfn 021-10 70 46, 076-210 44 04, mikael.gustafsson@mdh.se