Kompetenta och behövda - men för få och pressade
Tidspressen är hög och oväntat många har utsatts för våld på jobbet. Det visar forskning om sjuksköterskan i kommunernas äldreomsorg från Mälardalens högskola. Den visar också att kompetensen och kamratandan är god men att det behövs mer resurser från kommunerna för att säkra äldrevården.
Docent Karin Josefsson vid akademin för hälsa, vård och välfärd har studerat äldreomsorgen i kommunerna utifrån ett sjuksköterskeperspektiv med utgångspunkt i de äldres behov. Befolkningen blir allt äldre och 2020 beräknas andelen personer över 80 år öka betydligt. Det påverkar i hög grad sjuksköterskornas arbetssituation, liksom den vård de äldre får. Resultatet av forskningen är en totalbild av sjuksköterskan i äldreomsorgen.
- En gemensam nämnare är att tidspressen är för hög. Dessutom tycker många att deras kompetens inte används fullt ut och att de har för lågt inflytande över sin arbetssituation. Det positiva är att de känner starkt stöd från arbetskamrater och nära chefer, säger Karin Josefsson.
Resultatet visar att få sjuksköterskor har specialistutbildning som är relevant för äldrevård. Detsamma visar Socialstyrelsen, att endast 1,6 procent av knappt 12 400 sjuksköterskor är specialistutbildade. Däremot antas många vara experter genom att de arbetat lång tid inom äldreomsorgen.
- Forskning hävdar att man kan gå från novis till expert på fem år om man får tid för reflektion. Därför är det viktigt att arbetsgivaren inser värdet av ge resurser för reflektion och för sjuksköterskorna att gå specialistutbildningar. Högskolornas grundutbildningar utbildar allmänna sjuksköterskor. Därför måste arbetsgivaren ta ansvar för att sjuksköterskan kan uppdatera sin kompetens. Liksom att högskolarna har ett utbildningsinnehåll som är relevant för kommunens äldreomsorg.
Karin Josefssons forskning visar också att endast tolv procent av nyanställda sjuksköterskor får del av organiserad handledning. Det innebär att de allra flesta får börja arbeta utan stöd.
Forskningen ser även till sjuksköterskornas möjlighet att leda det patientnära omvårdnadsarbetet.
- Det finns en ledarkris i äldreomsorgen. Det är nödvändigt att stärka sjuksköterskans ledarroll. De ska leda, fördela och prioritera vårdåtgärder. De har kompetensen att skapa sig en helhetsbild, som att kunna se vilka äldre vilka som behöver omvårdnadsåtgärder här och nu, vilka som kan vänta till nästa läkarbesök och de som absolut måste direkt till akuten.
Karin Josefsson menar också att det är ett tungt ansvar för kommunen att utelämna de äldres och deras anhörigas oro till vårdpersonal utan utbildning passande för äldrevård.
- Det finns forskning som visar att nattsjuksköterskor som tar ansvar för över 2 000 äldre personer. De ska ta beslut om vårdåtgärder efter att ha underrättats på telefon av medarbetare som ofta inte är utbildade i att se tecken hos de äldre som tyder på värk, uttorkning eller annat tillstånd.
Sjuksköterskorna själva är också drabbade av ohälsa. 68 procent uppger att de under ett år någon gång har gått till arbetet fast de känt sig så sjuka att de egentligen borde ha sjukskrivit sig. Många, hela 40 procent, har också utsatts för våld under ett år. Endast en femtedel har fått utbildning i att förebygga våld. Det är inte heller lätt att få igenom önskemål eller förändringar hos arbetsgivarna.
- Det kan vara önskemål från sjuksköterskorna att arbetsgivaren ska organisera några träffar per år. De vill få möjlighet att mötas och berätta om problem och erfarenheter för att kunna lära och få stöd av varandra. Det är enkla önskningar, som ibland visat sig vara svårt att få gehör för.
För kontakt:
Docent Karin Josefsson, ring telefon 070-668 94 16 eller 016-15 32 47
Sofia Norling, forskningskommunikatör Mälardalens högskola, ring telefon 021-10 13 25, mejla sofia.norling@mdh.se
Mälardalens högskola i Eskilstuna och Västerås är en av Sveriges största högskolor med 13 000 studenter. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter - och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.
Taggar: