Skapar dagens utbildningssystem morgondagens underklass?

Dagens ungdomar förväntas skaffa sig en betydligt högre utbildning än den som den obligatoriska nioåriga grundskolan ger för att kunna kla-ra sig bra i livet. Hur skall de annars kunna få ett intressant och utvecklande arbete, som också ger en någorlunda hygglig inkomst, ja, ett arbete överhuvudtaget?

– Vi lever ju i ett samhälle där kunskap och utbildning sägs vara nyckeln till fram-gång, säger forskarna Lars Sundbom och Göran Sidebäck, verksamma på Mälardal-ens högskola, i sin rapport ”Utbildningssamhällets underklass?”. Men vi lever också i ett samhälle där många ungdomar i varje årskull misslyckas med att erövra denna nyckel.

Som lågutbildade unga vuxna har de att möta utbildningssamhällets utmaningar med enbart en mer eller mindre skral grundskoleutbildning i bagaget. Vilka är de? Vad har de för bakgrund? Vad gör de? Hur går det för dem?

I Utbildningssamhällets underklass? presenteras en analys av de lågutbildade unga vuxnas situation baserad på riksomfattande registerdata. Den ger en ingående bild av omfattningen och konsekvenserna av den ”utslagning” från utbildningssystemet som pågått i många år och som berör många tusen ungdomar i varje årskull.

Många hamnar i utanförskap
Som lågutbildade betecknas de som vid 22 års ålder inte har mer än högst grundskola i sitt utbildningsbagage.

– Många lågutbildade har försökt höja sin utbildningsnivå t.ex. via Komvux men det är bara en mindre del som lyckas, säger Göran Sidebäck. Av de lågutbildade som stu¬de¬rat vid Komvux hade endast 10-13 procent lyckats uppnå gymnasiekompetens eller mer vid 26 års ålder och vid 29 års ålder var andelen omkring 20 procent.

– Men resultaten visar också att de lågutbildade som skippat studierna vid slutet av tonårstiden för att istället tidigt söka sig ut på arbetsmarknaden är de som på tio elva års sikt har blivit mest framgångsrika när det gäller att få en fast förankring som för¬värvsarbetande och kunna svara för sin egen försörjning, säger Göran Sidebäck.

– Sämst i det avseendet går det för dem som vid slutet av tonårstiden varken studerar arbetar, vilket är betydligt vanligare bland de lågutbildade än bland övriga jämnåriga, påpekar Lars Sundbom. Många av dem är kvar i ett utanförskap också när de närmar sig trettioårsåldern.

De lågutbildade som varken studerade eller förvärvsarbetar är också de som i störst utsträckning vänder sig till socialtjänsten för att få ekonomiskt bistånd. I den här gruppen finns också en anmärkningsvärt hög andel som har förtidspension/sjuk¬ersättning sin låga ålder till trots.

– Det är alltså vanligare med olika fysiska och psykiska problem bland de lågutbilda¬de, fortsätter Lars Sundbom. Och vi har till och med kunnat konstatera att det finns en markant överdödlighet bland de lågutbildade när vi följer dem över tid upp till 29 års ålder.

Man har även kunnat se tydliga mönster när det gäller de lågutbildades bakgrund.

– Risken att bli lågutbildad ökar om föräldrarna är lågutbildade och om uppväxt-familj¬en inte bestod av båda de egna föräldrarna, säger Lars Sundbom.

För ensidig inriktning på skolutbildning
– Undersökningen tyder på att många lågutbildade ägnar år av sin tid åt ett tämligen resultatlöst harvande i utbildningssystemet när det kanske vore bättre om samhället i stället gick in för att hjälpa dem att få ett arbete, säger Göran Sidebäck.

– Den ensidiga inriktningen på att till varje pris försöka pressa alla ungdomar genom gymnasieskolan borde ersättas av en mer flexibel syn där praktik och arbete ges större möjligheter, menar Lars Sundbom. Det svårt att inte tro att många av de lågutbildade ungdomarna far illa i utbildningssystemet när de upplever att de hela tiden misslyckas att uppfylla ut¬bild¬ningssamhällets krav. Varför kan de inte ges en bättre chans än hittills att prova på annat än skolbänksutbildning om de nu vill det?

– Vi har ju också kunnat visa att det är de som tidigt kom ut på arbetsmarknaden har lyckats bäst med sin etablering, fortsätter Lars Sundbom. Man lär sig också genom att arbeta . Och om samhället kan erbjuda goda chanser till vuxenutbildning så kan man återuppta skolbänkslärandet om och när man känner att det behövs.


Detta är en rapport från Datakällans välfärdsforskningsprogram
Studien genomförs inom ramen för Datakällans välfärdsforskningsprogram vid Mälardalens högskola. Datakällan är också beteckningen för en socialstatistisk forskningsdatabas vid MDH, som är en viktig resurs för högskolans arbetslivs- och välfärdsforskning.

Kontaktuppgifter:
Göran Sidebäck, Docent vid Mälardalens högskola,
tfn 021-10 70 06, goran.sideback@mdh.se

Lars Sundbom, Fil.lic. vid Mälardalens högskola,
tfn 0703-68 51 34, lars.sundbom@bredband.net