Skolan måste ändra synsätt i hedersfrågan

Report this content

Skolan har för bristfällig kunskap i hedersfrågan. Fler myndigheter och organisationer måste samverka för att skolan ska kunna minska det hedersrelaterade förtrycket. Det är slutsatser i en helt ny rapport som presenteras vid ett seminarium organiserat av riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn onsdagen den 30 maj.

Pirjo Lahdenperä och Mehrdad Darvishpour från Mälardalens högskola (MDH) är tillsammans med Hans Lorentz, Lunds universitet, författare till rapporten där de presenterar samlad svensk forskning som berör frågor om hedersrelaterad problematik i skolan och visar på åtgärder som skolan kan vidta.
– Vi har tagit ett mångkulturellt perspektiv som även är antirasistiskt och feministiskt. Vi väger in både plats, situation, ålder, sexuell läggning och samverkan när det gäller hur vi ser på hedersfrågan och under vilka omständigheter problemen försvagas eller förstärks, säger Mehrdad Darvishpour, som är lektor vi Mälardalens högskola och som skrivit flera publikationer i ämnet.

Det är ett känt faktum att utanförskap kan leda till att vissa familjer blir mer religiösa och traditionella när de flyttar till Sverige än vad de var innan de kom hit.
– Vi har gått igenom hur olika värderingar kan krocka med varandra, exempelvis föräldrars rätt till att uppfostra sina barn och barnens rätt till utbildning. Vid en konflikt måste man alltid främst ta hänsyn till barnens rätt. Vi ska inte tolerera någon form av kränkning av mänskliga rättigheter, säger Mehrdad Darvishpour.

I rapporten konstateras att skolan har för lite kunskap för att bemöta hedersproblematiken på rätt sätt. Det kan betyda att föräldrar med annan etnisk härkomst kan stigmatiseras av skolans bemötande vilket i sin tur kan öka föräldrarnas fördomar mot skolan.
– Trots att det gjorts många insatser på området har skolan inte lyckats minska problemen, än mindre lösa dem. Vi menar att man måste se på hela samhällets roll och att få fler myndigheter, organisationer, kvinnojourer och polisen att samverka för att förebygga hedersproblematiken.

Seminarium: Hedersrelaterat förtryck och skolan 
Tid: 30 maj kl. 13.00-15.30
Plats: Andrakammarsalen, Riksdagen
Arrangör: Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn i samarbete med Riksdagens tvärpolitiska barngrupp

Det går bra att kontakta Mehrdad Darvishpour för intervju. För kontakt med professor Pirjo Lahdenperä kontakta MDH:s forskningskommunikatör Sofia Norling.

Kontaktinformation:
Mehrdad Darvishpour, expert på hedersproblematik, Mälardalens högskola, telefon 073-663 11 77, mehrdad.darvishpour@mdh.se
Sofia Norling, forskningskommunikatör, Mälardalens högskola, telefon 021-10 13 25, sofia.norling@mdh.se
Amineh Kakabaveh, kontaktperson Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn, telefon 076-130 12 36, amineh.kakabaveh@riksdagen.se

Mehrdad Darvishpour är lektor vid Mälardalens högskola och har genomfört ett antal studier på temat kön, etnicitet och familj.
Pirjo Lahdenperä är professor i pedagogik med inriktning mot ledning och styrning vid Mälardalens högskola.

Mälardalens Högskola har cirka 13 000 studenter och 900 anställda i expansiva Mälardalsregionen med tio globala företag inom en radie av sju mil. Vid Mälardalens högskola finns 65 utbildningsprogram och cirka 1000 kurser. De flesta studenterna läser på huvudorterna Västerås och Eskilstuna. Här finns hundratal forsknings- och utvecklingsprojekt med företag, landsting, kommuner och organisationer.

Taggar: