Välfärdssektorn – en arena för makt och motstånd

Den offentliga sektorn har blivit mer företagslik genom ökad konkurrens och nya ekonomiska styrideal. De anställda inom välfärdssektorn ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade medarbetare. Det visar ny forskning från Mälardalens högskola (MDH).

I doktorsavhandlingen ”Välfärdssektorn – en arena för makt och motstånd. Studier av sjukvård och hemtjänst” har Mona Andersson, forskare inom industriell ekonomi och organisation vid MDH, granskat vad som i praktiken händer när ett ekonomiskt administrativt ideal som anger ramar, möter den kunskap och de rutiner som bygger på medarbetarnas omsorgsideal ute i verksamheten.

– Min forskning visar att medarbetarna ute i verksamheten kan handla annorlunda och uppvisa motstånd i interaktionerna med sina överordnade, de är inte så passiva som styrningsidealet utgår från. Men då de inte har en absolut frihet att agera som de vill kommer de ändå att begränsas av den auktoritativa makten, eftersom det är den som avgör vilka resurser som verksamheten tilldelas, säger Mona Andersson, ekonomie doktor vid MDH.

Det empiriska materialet i avhandlingen består av två studier; dels en studie inom hemtjänsten, som är en delstudie inom ett samverkansprojekt där arbetsförhållanden, kostnader och omsorgskvalitet har undersökts i två kommuner, dels ett vårdkedjeprojekt där syftet varit att bidra med kunskaper kring hur ett förändringsarbete har bedrivits för att främja utvecklingen av en gränslös vårdkedja mellan primärvård, kommunal vård och slutenvård på ett sjukhus.

Tre kritiska händelser inom kommunala hemtjänsten
I hemtjänststudien undersöks hur samspelet mellan den lokala verksamheten och det ekonomiskt administrativa ideal som anger ramar och villkor för hur arbetet skall utföras, tar sig uttryck vid tre kritiska händelser inom den kommunala hemtjänsten:

1)      När kommunen inför en valfrihetsmodell, som innebär att det ska råda konkurrens mellan olika utförare, det vill säga den kommunala hemtjänsten får konkurrens av privata utförare.

2)      När ersättningsnivåer reduceras för brukare som behöver många timmar per månad för vård och omsorg.

3)      När den årliga utvärderingen av hemtjänstens insatser via en brukarenkät äger rum.

Vid samtliga dessa händelser förväntas enhetscheferna och dess personal följa den politiska ledningens förändrade strukturella krav och regler.

Kuggar i ett maskineri
Inom hemtjänstenheterna finns etablerad kunskap och rutiner hos medarbetarna som bygger på ett omsorgsideal. Det ekonomiskt administrativa idealet utgår från ett hierarkiskt perspektiv där mål och mätetal kopplas till budgetar, aktiviteter och standarder och där beslutsfattandet är frikopplat från själva utförandet av arbetet. Genom denna särkoppling kan arbetet tydligare mätas, övervakas och effektiviseras och på så sätt hålla de anställda ansvariga för sina handlingar och uppnådda resultat.

– De anställda ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade medarbetare. De tilldelas därför en undanskymd plats i det ramverk som det ekonomiskt administrativa styridealet innebär. Detta ideal utgör en hörnsten i det som kallas för New Public Management (NPM) och som har det privata näringslivet som förebild vad gäller ledning, styrning och kontroll av en verksamhet. Men jag kan visa att medarbetarna ute i verksamheten försöker och vill göra annorlunda, vilket innebär att de inte alltid utgör ett redskap i den styrandes hand, säger Mona Andersson.

Fakta om disputationen och kontaktuppgifter
Mona Andersson disputerade med sin doktorsavhandling i industriell ekonomi och organisation torsdag 12 juni vid Mälardalens högskola i Västerås.

Avhandlingens titel: ”Välfärdssektorn en arena för makt och motstånd. Studier av sjukvård och hemtjänst”.

Länk till avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24882

Opponent var docent Matti Skoog, Stockholms universitet. Betygsnämnd professor Esbjörn Segelod, Mälardalens högskola, professor Lennart Bogg, Mälardalens högskola samt professor Gunnar Rimmel, Internationella handelshögskolan, Högskolan i Jönköping.
Avhandlingen har nr 159.

Kontaktuppgifter: Mona Andersson, ekonomie doktor, akademin för ekonomi, samhälle, teknik, Mälardalens högskola, 0730-68 51 40, mona.andersson@mdh.se.

Mona Andersson är anträffbar från kl 13.00 idag 17 juni, tillika är hon anträffbar under hela juli för eventuella intervjuer.

Mer information om Mona Andersson: http://www.mdh.se/est/personal/foa/man01

Övrigt: I mitten av juli i år går Mona Andersson i pension efter att ha arbetat 25 år vid Mälardalens högskola.

Bild på Mona Andersson

Porträtt Mona Andersson, MDH (högupplöst), hämtas på denna länk: http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.60842!/Menu/general/column-content/attachment/Mona_Andersson_MDH_Hogupplost.jpg

Liten webbild porträtt Mona Andersson, MDH: http://www.mdh.se/mdh-nyheter/valfardssektorn-en-arena-for-makt-och-motstand-1.60663

Fotograf: Mälardalens högskola (bilden får användas fritt)

Med 12 000 studenter och 900 anställda är Mälardalens högskola en av Sveriges stora högskolor. MDH kännetecknas av ett nära samarbete med företag och offentlig sektor i regionen vilket gör våra utbildningar attraktiva för studenter - och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.

Taggar: