Medieutredningens analys av medielandskapet utifrån ett medborgarperspektiv

Utredaren Anette Novak har i dag lämnat över Medieutredningens delbetänkande Medieborgarna och medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Ett slutbetänkande med marknadsanalyser och förslag till nya mediepolitiska verktyg kommer att lämnas i april 2016.

– Vi har under den första fasen av utredningsarbetet fokuserat på medborgarnas behov och kartlagt tillgången till och användningen av kvalitativ journalistik i det nya, framväxande medielandskapet. En slutsats är att det svåra ekonomiska läget för de kommersiella medierna redan drabbat demokratin, säger Anette Novak.

I delbetänkandet pekar Medieutredningen bl.a. på följande:

• Digitaliseringen öppnar enorma möjligheter. Men bristfällig infrastruktur, en försvagad offentlighetskultur och ett till synes sanktionsfritt näthat resulterar i att långt ifrån alla har fått utväxling i praktiken. Det existerar dessutom en allvarlig kompetensbrist i samhället i stort när det gäller användning och förståelse av medier och information.
• Medborgarna har på kort tid förändrat sina nyhetsvanor, tydligast i de yngre ålderskategorierna. Läsningen av papperstidningar har sjunkit avsevärt mer än användningen av etermediernas traditionella nyhetssändningar. Samtidigt är dagspressen klart störst när det gäller nyheter via digitala plattformar. Vi använder också delvis olika innehåll i de olika plattformarna.
• Svenska tidningsföretag är hårt pressade. Fem till tio år från nu kommer ett antal papperstidningar att sänka utgivningstakten, andra försvinna.
• Även mediernas innehåll förändras. Digitaliseringen och omställningen till nya arbetsprocesser och nya, virala logiker har skapat en utveckling mot mer åsikter och mindre verifierade fakta, men också en allt starkare underhållningsorientering. Här har redan demokratin försvagats.
• Mobil- och sociala medieexplosionen har kraftigt påverkat nyhetsvanorna. Vissa forskare pekar på risker med filterbubblor, andra indikerar att de sociala nätverken gör att vi möter fler olika politiska perspektiv än tidigare.
• Globala, kommersiella storföretag tar ett allt starkare grepp om mediemarknaden, inte minst genom att – utan utomstående insyn - filtrera innehållet på de nya demokratiska arenorna.
• Medborgarna är i allt högre utsträckning också själva aktiva med att publicera och distribuera innehåll. De lämnar därmed den forna passiva rollen för att bli vad Medieutredningen valt att kalla medieborgare.
• De nya mediepolitiska verktygen behöver utformas på ett annat sätt än det stöd till dagspressen som funnits i drygt 40 år. Ett nytt stöd behöver utgå från kvalitativt innehåll och inte distributionsform. I den meningen ska det nya stödet vara plattformsoberoende.

Följ oss på vår webbplats www.medieutredningen.se och på Twitter @medieutredning och under #medieutr

Taggar: