Utställning om benskörhet 4 – 6 maj på Centralstationen i Stockholm

Report this content

Utställningen Benskör visar grafisk form och design av elever från några av Sveriges främsta formgivningsskolor.

Syftet med utställningen är att ge en ökad kännedom om sjukdomen benskörhet med hjälp av nya associationer och ett nytt formspråk. Utställningen baserar sig på en tävling som utlystes bland landets formgivningsskolor hösten 2005. Uppdraget var att på bästa sätt kommunicera de problem som uppkommer med sjukdomen. En annan avsikt var att ta fram olika föremål som skulle kunna hjälpa de drabbade i vardagen. På utställningen visas 15 bidrag. En jury[1] har valt tre verk som vunnit var sitt pris. Utställningen ”Benskör” har turnerat runt hela Sverige och besökt åtta orter för att upplysa och öka uppmärksamheten om sjukdomen. På varje ort har patientföreningen ROP, Riksföreningen Osteoporotiker, funnits i montern och på varje ort har en läkare föreläst om benskörhet för allmänheten. Utställningsturnén startade den 16 februari i Stockholm och återvänder nu alltså för det näst sista stoppet till huvudstaden. Plats: SJ:s Centralstation, Vasagatan Öppettider : 4 maj kl. 9:00-18:00, 5 maj kl. 9:00-17:00 och 6 maj kl. 9:00 14:30. I Stockholm föreläser distriktsläkare Marianne Flodin från Gustavsbergs Vårdcentral. Datum: 4 maj Tid: Kl 18.30 Plats: Radisson SAS Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm Kristina Andersson från Riksföreningen Osteoporotiker berättar: - Det finns alldeles för många som är bensköra utan att veta om det. De riskerar alla att skadas helt i onödan. Om du har brutit dig, ta alltid upp frågan om benskörhet med din doktor. Det är mitt råd. Ställer du inte själv frågan så riskerar du att inte bli utredd. Den 11-13 maj avslutas turnén i Norrköping. Initiativtagare till utställningen är läkemedelsföretaget Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB, som gör utställningen i samråd med Riksföreningen Osteoporotiker, ROP. Om du vill lära dig mer så gå in på www.starkaben.se För mer information kontakta MSD, informationschef, Inger Tolstoy, 070-636 40 27 MSD, projektledare, Kajsa Persson 070 -345 50 54 Kort om benskörhet Varannan svensk kvinna över 50 löper risk att någon gång i livet drabbas av frakturer till följd av benskörhet.[2] Kvinnor är mer utsatta än män eftersom de har tunnare skelett, men också på grund av att de förlorar benmassa i samband med klimakteriet. 2 Totalt inträffar 70 000 lårbensbrott och andra frakturer varje år på grund av benskörhet.2 Bland kvinnor som är över 45 år är antalet vårddagar i akutsjukvården för höftfrakturer högre än för till exempel hjärtinfarkt, bröstcancer eller diabetes. 2 Osteoporos kostar samhället tre till fem miljarder kronor varje år.[3] Ungefär 1 av 5 kvinnor över 50 år som haft en höftfraktur dör inom ett år på grund av medicinska komplikationer efter frakturen.[4] Den som lider av benskörhet löper en ökad risk att drabbas av frakturer i framför allt i höft, kotor, lårben och underarmar. 2 Många lider i onödan på grund av att de aldrig får en diagnos. Alltför många av de patienter som drabbas av frakturer till följd av benskörhet har inte fått behandling som skulle kunna förebygga benskörheten. Varken medicinsk eller andra förebyggande åtgärder.2 Studier visar att diagnosen benskörhet sällan finns med vare sig vid in- eller utskrivning av höftfrakturpatienter.2 Stockholms Län totalt 3.361 frakturer. Män 892, kvinnor 2.369. Stockholms kommun: 1.728 frakturer. 5 [1] Ewa Kumlin,VD, Svensk form, Lotta Ahlvar, VD, moderådet, Lars Hall, grafisk formgivare, Stina Abenius, chefredaktör, magasinet Tara, Kristina Andersson Riksförbundet för Osteoporotiker samt Kristina Mellström, intendent Borås Konstmuseum. [2] SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering Osteoporos – prevention, diagnostik och behandling, Sammanfattning och slutsatser. Utgivningsår:2003 [3] Rapport från LSR – legitimerade sjukgymnasters riksförbund, ”Vem bryr sig om den svenska tanten?” juli 2004 [4] NIH Consensus Development panel on Osteoporosis Prevention, Diagnosis and Therapy. Osteoporosis Prevention, Diagnosis and Therapy. JAMA 2001; 285: 785-95. 5 Socialstyrelsens patentregister över skadestatistik.

Dokument & länkar