Skogsbrukets lönsamhet kan förbättras
Planenlig och regelbunden skogsvård med rätta metoder förbättrar skogsbrukets lönsamhet rejält. Lönsamhetssiffrorna för våra kunder med avtal om skötsel av skogsegendomen talar för sig.
Planenlig och lönsam skogsvård innebär att skogarna snabbt förnyas genom markberedning av hög kvalitet och bra odlingsmaterial, att den tidiga röjningen utförs då plantorna är cirka en meter höga och att gallringarna utför svid rätt tid.
”Med tanke på skogsbrukets lönsamhet skulle det vara befogat att i högre omfattning tillämpa höggallring vid den andra gallringen av välskötta granbestånd”, berättar Metsä Groups direktör för medlemstjänster Juha Jumppanen.
Vid höggallring avlägsnar man av de största träden och träd av dålig kvalitet. Medhärskande träd av god kvalitet lämnas kvar att växa till stockdimensioner.
”Forskningen visar att höggallring kan leda till att utfallet av stock blir till och med 30 procent större över omloppstiden.”
Tillväxt- och vitaliseringsgödsling är också en viktig del av god skogsvård. Enligt Jumppanen borde man mera än tidigare framhålla gödslingens betydelse.
”Skogsgödsling kan ge 10–20 procent avkastning på placerat kapital. Det är kanske den bäst avkastande skogsinvesteringen.”
Siffrorna talar för sig
Metsä Group har jämfört fjolårets lönsamhetssiffror för kunder som har avtal om skötsel av skogsegendomen med Skogsforskningsinstitutets siffror för privatskogsbruket.
”Våra kunder med avtal om skötsel av skogsegendomen har haft betydligt bättre rörelseresultat, vilket vittnar om att planenlig skogsvård har verklig betydelse”, berättar Jumppanen. ”Våra skogsvårdsavtalskunder uppnår 30, till och med 40 procent bättre rörelseresultat i mellersta Finland.”
Skogsbrukets rörelseresultat uppgick i fjol i mellersta Finland i genomsnitt till 130 euro per hektar. Motsvarande siffra för skogsvårdsavtalskunderna inom Metsä Groups Jyväskylä anskaffningsdistrikt var 168 euro per hektar.
”Siffrorna är medeltal. De enskilda kundernas siffror beror naturligtvis på bland annat skogens struktur och de ekonomiska mål som skogsägaren har ställt på sitt skogsbruk.”
”Alla våra skogsvårdsavtalskunder eftersträvar inte enbart högsta möjliga ekonomiska avkastning för sitt skogsbruk. Alla önskemål och målsättningar beaktas naturligtvis vid planeringen, varje avtal skräddarsys individuellt”, påpekar Jumppanen.
Läs mera i Skogsextra (bilaga till Landsbygdens Folk 30.5.)