Tidig röjning förbättrar förstagallringens lönsamhet
Den tidiga röjningen är ett viktigt moment för att bevara plantbeståndets tillväxt och stävja virkesproduktionens kostnader. I ett vårdat plantbestånd kan man utföra förstagallringen 2–3 år tidigare och virkesutfallet är större än i fråga om ovårdade bestånd.
Den tidiga röjningen av ett plantbestånd tryggar beståndets tidiga utveckling och säkrar att de medel som har satsats på förnyelsen inte är förgäves. ”Ju tidigare man utför plantskogsvård, desto lönsammare är den. Om röjningen skjuts upp, så ökar kostnaderna cirka 10 procent per år”, säger skogsvårdschef Juho Rantala.
Redan en liten mängd konkurrerande lövträd hämmar barrträdens tillväxt då tillgången på ljus, vatten och näringsämnen blir sämre. Den bästa tidpunkten för tidig röjning infaller då barrträdsplantorna är cirka en meter höga, dvs. 4–6 år efter odling.
Enligt Rantala är två röjningar som utförs vid rätt tidpunkt ur ekonomisk synpunkt lönsammare än endast en röjning. ”Två röjningsomgångar kostar inte nämnvärt mera än en sent utförd röjning, eftersom kostnaderna ökar i och med att de stammar som skall röjas bort blir grövre. Dessutom vinner man i plantbeståndets tillväxt. I ett vårdat plantbestånd kan man utföra förstagallringen 2–3 år tidigare, vartill utfallet av gagnvirke är större än i ovårdade bestånd.”
”Man får den bästa uppfattningen av plantbeståndet på sommaren, då det finns löv på träden. Då den mest intensiva skogsodlingssäsongen håller på att ta slut, finns Metsä Groups egna proffs och avtalsföretagare att tillgå. Man får dem på arbete i skogen genom att kontakta den lokala skogsexperten.”
Rantala betonar att det dyraste allternativet är att låta skogen stå ovårdad. ”Även om man skulle lyckas få beståndets tillväxt att återhämta sig, så får man inte tillbaka den förlorade tillväxten”, säger han och tillägger att den tidiga röjningen är nödvändig i 80–90 procent av alla barrträdsplantbestånd.