Beräkningen av saimenvikarbon har påbörjats - Beräkningarna effektivare tack vare donation från Nokia
Forststyrelsen påbörjar de varje vår återkommande beräkningarna av saimenvikarbon. Målet är att lyckas räkna saimenvikarnas bon under några veckors tid och utifrån resultatet göra en uppskattning av antalet födda kutar. Frivilliga är till stor hjälp vid beräkningen av saimenvikarbon. Tack vare en betydande donation från Nokia kan beräkningarna effektiveras ytterligare.
Forststyrelsen påbörjar beräkningarna av saimenvikarbon för 31:a gången. Väderleksförhållandena inverkar på hur beräkningarna betonas i de olika delarna av Saimen. Många frivilliga medverkar i arbetet. Deras insats är viktig för att det över 2000 kvadratkilometer stora beräkningsområdet ska kunna gås igenom under några veckors tid. Till exempel WWF Finland gör en betydande insats i de södra delarna av Saimen och även många enskilda frivilliga personer deltar i beräkningarna av saimenvikarbon. Alla frivilliga skolas till arbetet av Forststyrelsen. Nokia har donerat en luftkuddefarkost, 15 flytdräkter samt navigationstelefoner för WWF:s beräkningar av saimenvikarbon. ”Tack vare luftkuddefarkosten är det möjligt att röra sig på svag is över ett stort område. Flytdräkterna är viktiga med tanke på de frivilligas trygghet. Nokia 6710 Navigator-telefonerna hjälper oss att spara uppgifterna om boplatsernas läge på ett enkelt sätt ute i terrängen”, berättar skyddsbiolog, FT Tero Sipilä från Forststyrelsens naturtjänster. ”Vi riktade vårt stöd till beräkningar av bon eftersom de utgör grunden för skyddsarbetet. Våra navigationstelefoner kan utnyttjas vid uppföljningen av saimenvikarstammen, och med vår donation vill vi stöda den viktiga insats som frivilliga beräknare gör för skyddet av saimenvikaren”, säger Kirsi Sormunen som är direktör för hållbar utveckling i Nokia. Hoppet om ett gott kutår lever Vid boberäkningarna strävas varje år efter att omfatta hela saimenvikarens levnadsområde vid Saimen. Beräkningarna av saimenvikarbon tar från två till några veckor beroende på issituationen. Beräkningarna påbörjas då alla bon har rasat och man kan vara säker på att beräkningarna inte orsakar någon betydande skada för honor och kutar. Förutom att boberäkningarna ger en uppskattning av hur många kutar som fötts, berättar de även på vilka områden saimenvikarna lever och förökar sig. På så sätt kan skyddsåtgärder riktas till exakt rätt område. Den snörika vintern är lovande med tanke på kutarna: snöboet som honan bygger invid stranden skyddar kuten mot kyla, rovdjur och störande faktorer orsakade av människan. Ett gott kutår vore av stor vikt eftersom förra årets beräkningar av antalet saimenvikarkutar visade på uppskattningsvis 44 födda kutar. År 2008 var antalet 51. I vår omfattar nätfiskebegränsningarna så gott som hela saimenvikarens viktigaste förökningsområde, vilket förebygger dödsfall orsakade av fiskeredskap bland kutar. Utifrån beräkningarna av bon genomför Forststyrelsen en uppskattning av antalet kutar som fötts. Resultaten offentliggörs den 10 maj. Tilläggsinformation: Forststyrelsen, naturtjänster, skyddsbiolog FT Tero Sipilä, 0205 64 5912 WWF Finland, skyddsledare Jari Luukkonen, 040 585 0020 Fakta om saimenvikaren - Enligt uppskattningar av saimenvikarstammen består den av cirka 260 individer. Av dessa är något under hälften fertila individer. - En vuxen saimenvikare är mycket trogen sin hemplats. Den strävar efter att bygga bo vid samma strand från år till år. - Saimenvikaren blir fertil först vid 4–5-års ålder och vikarhonorna föder inte ungar varje år. - Kutar föds endast en gång per år i slutet av februari. I regel föds endast en unge. - Forststyrelsen ansvarar för skyddet av saimenvikaren och för uppföljningen av stammen.
