Ett lyckosamt år för saimenvikarens avkomma - Många faktorer bidrog till ett bra kutresultat

I samband med Forststyrelsens räkningar av saimenvikarens bon kunde 57 kutar konstateras. Siffran motsvarar det genomsnittliga födelsetalet, men det är betydligt bättre än i fjol. Resultaten av boräkningarna offentliggjordes i dag i Nyslott i samband med miljöminister Paula Lehtomäkis besök.

Vid räkningens konstaterades 57 kutar, vilket utgående från materialet från de tio senaste åren motsvarar det genomsnittliga födelsetalet. Av de konstaterade kutarna var tre döda när de hittades, vilket motsvarar normal dödlighet och berättar om goda boförhållanden. Av de konstaterade kutarna föddes fem utanför området för de överenskomna nätfiskebegränsningarna. I fjol föddes bara 44 kutar, varav sex var döda. Enligt födelsetalet är saimenvikarstammen fortfarande koncentrerad till Pihlajavesi söder om Nyslott, där över en tredjedel av alla kutar som fötts i hela Saimen konstaterades (24 kutar). Också i Samen söder om Pihlajavesi var antalet födda kutar bra. Vid räkningarna söder om Puumala, som utfördes av WWF, påträffades åtta kutar. Det är ett mycket bra resultat. Däremot hotas norra Saimen att tömmas på kutar: födelsetalet i Saimen norr om Enonkoski – Savonranta har varit verkligt lågt under hela decenniet efter att saimenvikarstammen minskat dramatiskt på grund av tidigare jakt och dödsfall i fiskeredskap. Att så många kutar föddes beror på flera olika orsaker: Det fanns tillräckligt med snö som låg kvar så länge att de nyfödda kutarna fick växa till sig i skydd av snöboet. Kutarna med sina mödrar fick också vara i fred i bona eftersom vatten som steg upp på isen under det tjocka snötäcket hindrade människorna från att röra sig på isen. Vattnet i Saimen sjönk varken för mycket under vintern eller söndrade bona. Fisknäten på spiken – kutarna når tonåren Efter fjolårets låga födelsetal vore det synnerligen viktigt att de kutar som fötts i år skulle överleva de farligaste veckorna i sina liv, de som just nu pågår: honorna har avvant kutarna som nu utvidgar sina revir. ”Viljan att frivilligt skydda saimenvikaren i Saimen har varit strålande, ett bra exempel på detta är antalet ingångna avtal som nätfiskebegränsningar. Vi hoppas att den frivilliga skyddsviljan stärks nu så att människorna undviker vårfiske med nät även på områden där man inte har kommit överens om fiskebegränsningar med Forststyrelsen. Forststyrelsen fortsätter också att förhandla med delägarlagen så att luckorna i fredningsområdet kunde börja omfattas av nätfiskebegränsningarna”, berättade utvecklingschef Matti Määttä från Forststyrelsens naturtjänster för miljöminister Paula Lehtomäki i Nyslott i dag. För närvarande är 1581 kvadratkilometer fredade från nätfiske. I siffran ingår områden som är fredade genom avtal med delägarlagen samt de vattenområden som är i Forststyrelsens besittning. Lyckad och heltäckande räkning under utmanande förhållanden I år var det 31:a gången som saimenvikarens bon räknades. Räkningen har gjorts på skidor, med snöskoter och menföresfarkoster. Den luftkuddefarkost som Nokia donerade åt WWF var av mycket stor betydelse: eftersom isarna smalt snabbt utfördes räkningar med den i två skift. I räkningen deltog över hundra personer, av vilka största delen var lokala frivilliga räknare. Viktiga partner var Östra Finlands universitet med sin stora insats i Haukivesi, WWF, som skötte räkningen söder om Puumala samt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, tillsammans med vilket man utförde räkningar från luften och kontrollerade boplatser. Forststyrelsen framför sitt varma tack till samarbetspartner för ett utmärkt samarbete vid boräkningarna. Fakta om saimenvikaren: - Innan vårens kutar föddes uppgick saimenvikarstammen till 260 individer. Följande uppskattning av stammens storlek blir klar i höst, där har man beaktat de kutar som fötts i vår samt de vikare som dött under året. - Det direkta hotet om att saimenvikaren ska dö ut försvinner om stammen når cirka 400 individer. - En realistisk och bra tillväxttakt för stammen vore 5 % om året. - Forststyrelsen ansvarar för uppföljningen av saimenvikarstammen samt för skyddsåtgärderna, som styrs av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. - I början av april tillsatte miljöministeriet en arbetsgrupp på bred basis som ska bereda en nationell skyddsstrategi för saimenvikaren. Den regionala fördelningen av saimenvikarens kutar 2010 (se också bifogade karta): Hela Saimen: sammanlagt 57 st. (varav 3 konstaterats döda) Områden: Orivesi 0 Enonvesi 1 Kolovesi 2 (varav 1 död) Joutenvesi 6 (varav 1 död) Haukivesi 10 Pihlajavesi 24 (varav 1 död) Tolvan-Katosselkä 6 Lietvesi 2 Södra Saimen 6 Bilagor: Karta över de områden där saimenvikaren lever och fiskebegränsningarna. Fotografier från boräkningarna. Mera information: Forststyrelsen: skyddsbiolog, fil.dr Tero Sipilä, tel. 0205 64 5912; skyddsbiolog Tuomo Kokkonen, tel. 0205 64 5910; Boräkningarna i Södra Saimen: WWF, Ismo Marttinen, tel. 050 434 9591.