Storsatsning på samhälleliga förpliktelser

Report this content

Får publiceras 18.4.2007 kl. 14

Forststyrelsen har färdigställt en utredning om satsningarna på de allmänna samhälleliga förpliktelser som åligger Forststyrelsens affärsverksamhet. Hänsyn till naturens mångfald, rekreationsanvändning, rennäring, samekultur och sysselsättning påverkade affärsverksamhetens ekonomiska resultat till ett värde av 38 miljoner euro under 2006.

Forststyrelsens affärsverksamhet regleras av de allmänna samhälleliga förpliktelser som slagits fast i lagen om Forststyrelsen. Den största delen av de skyldigheterna påverkar skogsbruket, men innebär även vissa begränsningar för Laatumaas verksamhet.

”Dessa förpliktelser kommer från staten och följs upp årligen”, framhåller generaldirektör Jyrki Kangas. Forststyrelsens dotterbolag och naturtjänster omfattas inte av förpliktelserna.

I det praktiska arbetet märks förpliktelserna i markanvändningsbesluten och till exempel i form av högre planeringskostnader. För att bevara naturens mångfald har man till exempel avfört såväl stora naturområden som mindre artförekomstplatser från avverkning i betydligt högre utsträckning än vad skogslagen kräver. Rekreationsanvändningen främjas genom landskapsvårdande avverkning och vård av viltområden. På renskötselområden begränsas avverkningen på renarnas vinterbetesmarker.

Markanvändningsbesluten uppfyller ofta flera förpliktelser på en gång: naturområdena är tillgängliga för rekreationsanvändning av skog och satsningarna som görs för rennäringens skull bidrar också till att främja skogsnaturens mångfald. Områden där avverkningar inte genomförs eller begränsas utgör totalt cirka 16 procent av skogsmarksarealen i ekonomiskogarna.

”Den här summan, 38 miljoner för 2006, kan betraktas som en satsning av Forststyrelsens affärsverksamhet för att uppnå motsvarande samhälleliga nyttoeffekter”, säger Kangas. Han menar att satsningarna är omfattande. Kangas konstaterar att beloppet är större än vad som tidigare beräknats.

”Å andra sidan är även nyttoeffekterna omfattande”, betonar Kangas. Satsningarna på mångfald har i ekonomiskogar inriktats på frodigare växtplatser och områden med tätt trädbestånd, vilket medför att lösningarna kompletterar nätverket av skyddsområden på ett bra sätt. Nyttoeffekterna för rennäringen består i inbesparade kostnader för extra utfordring vintertid.

”Det är dock svårt att mäta och jämföra nyttoeffekter som rör mångfald eller rekreationsanvändning. Ändå är det just denna information såväl vi som riksdagen och ministerierna skulle behöva, för avvägningen mellan vinstmålen och affärsverksamhetens samhälleliga förpliktelser är i mångt och mycket ett politiskt val”, säger Kangas.

”Här behövs mer forskning, effektiva värderingsmetoder och nya sätt att koppla nyttovärderingarna till planeringen av naturresursanvändningen från forskningsinstitut och universitet”, säger han.

I fortsättningen kommer Forststyrelsen att följa uppfyllelsen av förpliktelserna och rapportera om den till jord- och skogsbruksministeriet och till statsrådet. Uppföljningssystemet ger ägaren information om de genomförda satsningarna och de nyttoeffekter som uppnåtts, vilket gör det lättare att ta ställning till hur förpliktelserna ska dimensioneras och ställas i proportion till avkastningsmålen.


Räknar man in de samhälleliga förpliktelserna kan den samhälleliga betydelsen av Forststyrelsens tjänster på sätt och vis delas in i tre delar:
• 65 miljoner euro av vinsten intäktsförs till staten.
• 38 miljoner euro satsas på allmänna samhälleliga förpliktelser
• naturtjänster producerar samhällstjänster till ett värde av 54 miljoner euro med statlig budgetfinansiering.

Mer information:
Kommunikationsdirektör Juha Mäkinen, mob 040 570 9307