Är du en röd eller gul person?

Report this content

Av Susanne Markovska, Programansvarig Mgruppen:

”Stefan är så himla jobbig. Han bara trycker på och vill inte lyssna på mig” - "Ja, men du vet väl att han är en sån där röd typ - så det är ingen idé…”

Personlighetstester är mer i ropet än någonsin; på Facebook kan du välja att få din profil analyserad på alla möjliga sätt. Vilken låt är mest du, vilket djur är du, vad är din paroll? Googla ”personlighetstest online” och välj ett i mängden – så får du snabbt och enkelt reda på vem du är.

Det är fascinerande det här med personligheter – hur olika vi är och vilka uttryck det tar sig. Inte konstigt att det finns en stor marknad för att beskriva, mäta och kategorisera något som är så svårfångat men ändå så påtagligt.

I professionella sammanhang finns ett stort antal verktyg som används i samband med grupp- och personlig utveckling - med varierande förankring i underliggande forskning. En del av mina konsultvänner anser att det är helt förkastligt att använda dem. Främst därför att det ”boxar in människor i lådor” och att man kan fastna i stereotyper som får leva kvar långt efteråt, som i exemplet med Stefan ovan.

Andra är frälsta och förespråkar varmt just ”sitt” favoritverktyg vid arbete i grupper. De menar att det ger massor av aha-upplevelser, att det är kul och skapar högt engagemang i gruppen.

För egen del är jag pragmatisk och vill dela mina erfarenheter med er. Ibland kan det vara hjälpsamt att använda ett instrument. En genväg till att börja sätta ord på våra olikheter om det är lite nytt och ovant. Visst finns det en risk både för att individer känner sig felaktigt ”inboxade” och att grupper ramlar in i jargong kring begreppen. Det gäller därför att ha en tränad processledare som kan leda en bra dialog i arbetet och bidra till en sund användning.

Belbin's Teamskills

De verktyg som jag själv då och då kör med är bra för olika sammanhang. För att förstå team ärBelbin´s Teamskillsanvändbart. Det bygger på forskning om hur vi tenderar att ta olika roller när vi samarbetar i grupp . Det är baserat på mångåriga studier av hur människor som arbetar i grupp beter sig – och hur framgångsrika olika grupper blir beroende på rollsamman­sättning. Kontentan är i princip att man behöver vara olika för att lyckas väl i gruppens gemensamma arbete – att sätta ihop så kallade ”A-team” med bara ”stjärnor stöpta i samma form” lyckas inte alls lika bra.

Belbin´s Teamskills är bra att använda när man vill utveckla en grupp som behöver samarbeta för att nå gemensamma mål och när man vill förstå individernas olika bidrag till det gemensamma resultatet. I korthet innebär det att öka medvetenheten om i vilka av de nio beskrivna teamrollerna var och en kommer bäst till sin rätt.

En fördel är att den förberedande insamlingen av data både bygger på självskattning och på att man inhämtar feedback från arbetskamraterna. Man får både en ”inifrån” och en ”utifrån” bild som vägs ihop till en helhet. De olika rollerna är relativt enkla att ta till sig och man brukar ofta känna igen både sig själv och andra i vilka roller man tenderar att ta. Det öppnar också upp för att vi har en möjlighet att själva välja vilken roll vi tar i olika grupper – en ökning av medvetenhet om våra beteenden och därmed ökat ansvarstagande. Varje roll beskrivs med både styrkor och tillåtna och icke tillåtna svagheter och att alla roller behövs och är lika viktiga gör att man får ett inkluderande klimat.

Myers Briggs Type Indicator

Ett annat instrument, som jag med tiden lärt mig att uppskatta allt mer, är Myers Briggs Type Indicator, MBTI, som i grunden är baserat på Carl Jung´s teorier om den medfödda personligheten. Det bygger helt på självskattning och grundstenarna kallas för preferenser. Vi har en medfödd tendens till att föredra den ena eller andra av fyra olika dimensioner i personligheten, där dessa dimensioner också samspelar och bildar en helhet. Totalt finns det alltså 16 olika personlighetstyper beskrivna, var och en med omfattande beskrivningar av alla möjliga aspekter av hur vi ”är”.

MBTI lär vara världens mest använda personlighetsinstrument och används i alla möjliga sammanhang. Jag har mest använt det i ledarskapsprogram där man vill ge en första ”kickstart” till att inse hur olika människor är och få en egen profil för att börja reflektera över ”hur är jag”?

Det jag gillar med MBTI är att jag har sett att det ofta är en ögonöppnare för våra olika behov; exempelvis när det gäller kommunikation. Man kan enkelt få en grundläggande förståelse för varför det blir tokigt när vi missar att ta hänsyn till det. Jag gillar också att man själv äger rätten till att definiera vilken personlighetstyp man är. Online-frågor används för att generera ett förslag på en profil, men sedan får man själv, efter att ha fått modellen förklarad, bestämma sig för vilken profil som passar bäst.

Det är lite mer krävande att förstå uppbyggnaden av den här modellen, så det behövs en bra pedagog och lite mer tid att smälta informationen när man går igenom teorin.

DISC

DISC är ytterligare ett instrument som har blivit alltmer populärt och efterfrågat under de senaste åren. Det bygger på studier av hur människor uttrycker sina emotioner genom olika beteenden och är också uppbyggt kring fyra dimensioner, där man använder färger för att beskriva de olika DISC-profilerna. Personlighetsprofilen kan utgöras av en av färgerna, men kan också vara en kombination av olika färger. DISC kan användas både i personlig utveckling och i grupputveckling. Jag har ingen egen erfarenhet av att jobba med DISC, men vet att min kollega Anna Olcén har goda erfarenheter av det.

Grupputvecklingsverktyg

Det finns också verktyg som mäter på gruppnivå, såsom Wheelans GDQ (Group Development Questionnaire) och MTAM för ledningsgrupper.

Väldigt användbart när man enbart vill jobba på gruppnivå och inte har så stort behov av att gå in på individernas personliga utveckling. Och givetvis finns det en mängd andra verktyg som alla kan vara bra på sitt sätt – där alla kan ha sina personliga favoriter.

Tidsåtgång

Om man gärna vill använda ett verktyg av den här typen ska man sätta av minst en halv dag för gruppen att gå igenom teori och resultat och lämpligen minst en halvdag till för att också jobba med resultaten. Man behöver förbereda dagen med en introduktion av verktyget för de som ska delta och med insamling av data, som lämpligen görs online.

Om man har väldigt begränsat med tid avsatt för arbete med till exempel grupputveckling, så kan det vara bättre att faktiskt skippa användningen av ett sådant här verktyg och istället jobba med till exempel kommunikation och feedback mer direkt, då teoripassen kan bli lite kortare och man går mer direkt till dialog och träning.

Fler saker att tänka på om du väljer att ta in ett verktyg av den här typen:

  1. Ha respekt – personlighet är personligt!
  2. Välj en bra konsult – till exempel någon från Mgruppen – som är tränad i att jobba med människor och grupper utifrån ett helhetsperspektiv.
  3. Välj rätt verktyg till rätt ändamål – läs på och konsultera någon sakkunnig.
  4. Have fun – lek med roller, typer eller färger eller vad det nu är och ha kul – få upp ögonen för när det blir tokigt i våra samspel med varandra och använd humor som vapen.
  5. Ta det inte alltför bokstavligt – modeller är ändå till för att förenkla tillvaron

Kom ihåg: I den verkliga världen är vi alla regnbågar i alla fall – komplexa, oförutsägbara och helt enkelt underbara varelser!

Lycka till – och hör av dig om du vill ha en närmare dialog om det här med mig.

susanne.markovska@mgruppen.se

Media

Media