Sweden

Dela

Länkar

Citat

Infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS, är en viktig kompletterande åtgärd utöver de kraftiga utsläppsminskningar som behöver göras för att Sverige ska nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045
Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister
Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Förbättrad insamling av matavfall kan ge mer biogas

För att uppfylla krav i EU:s avfallsdirektiv ska kommunerna senast den 1 januari 2024 samla in livsmedels- eller köksavfall som kommunen ansvarar för, genom fastighetsnära insamling och materialåtervinning. Det kan innebära att 400 000 ton mer matavfall per år från framför allt hushåll, dagligvaruhandel och restauranger kan tas om hand på ett bättre sätt i Sverige.EU:s avfallsdirektiv ställer krav på att bioavfall ska sorteras ut och materialåtervinnas. Direktivet innehåller också mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning, bl.a. för kommunalt avfall. I dag

Nytt globalt ramverk för biologisk mångfald

Ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald har antagits. Beslutet togs den 19 december på FN:s konferens om biologisk mångfald, CBD COP 15, i Montréal i Kanada. Det nya globala ramverket innehåller mål som väntas bidra både till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och till att stoppa utrotningen av djur och växter.Det femtonde partsmötet för konventionen om biologisk mångfald hade huvudfokus på det nya globala ramverket för biologisk mångfald. Efter fyra års förberedande arbete och förhandlingar på plats i Montréal antogs Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework;

Klimat- och miljöministern deltar i miljörådsmötet i Bryssel

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltar idag den 20 december på miljörådsmötet i Bryssel. EU:s miljöministrar ska bland annat diskutera ett förslag till förordning om restaurering av natur. Arbetsprogrammet för det svenska ordförandeskapet presenteras också.Kommissionens förslag till förordning kopplar till EU:s strategier för biologisk mångfald och klimatanpassning. Det innehåller flera bindande mål och skyldigheter för medlemsstaterna rörande restaurering av olika typer av ekosystem. – Världens länder enades i helgen om ett globalt ramavtal om biologisk mångfald som ska

EU antar preliminär överenskommelse om skärpning av utsläppshandelssystemet (ETS) och införandet av en social klimatfond

Ministerrådet och Europaparlamentet nådde under natten till söndag en preliminär överenskommelse om översynen av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och inrättandet av en social klimatfond (SKF). I och med överenskommelsen om EU ETS kunde också de kvarstående delarna för införandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) komma på plats.Överenskommelsen är en del i arbetet med EU:s så kallade Fit for 55-paket. Flera omfattande förslag återstår dock att förhandla under det svenska ordförandeskapet. – Sverige har i förhandlingarna om EU ETS varit pådrivande för många frågor, inte

Förbättrad övervakning och rapportering av bilars koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning

Regeringen beslutade i förra veckan om en proposition om övervakning och rapportering av uppgifter om faktiska utsläpp från vissa fordon. Förslaget är att besiktningsorganen i samband med den årliga kontrollbesiktningen av bilarna samlar in och lämnar uppgifter till Transportstyrelsen om bilarnas bränsle- eller energiförbrukning vid faktisk körning.I den nya genomförandeförordningen (EU) 2021/392 finns ett krav på att medlemsstaterna från och med den 20 maj 2023 ska samla in uppgifter om bilarnas bränsleförbrukning och energianvändning vid faktisk körning och rapportera dem till

Klimat- och miljöministern deltar i avgörande FN-konferens om biologisk mångfald

Onsdag den 14 december åker klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari till FN:s konferens om biologisk mångfald, CBD COP 15, för att delta i högnivåsegmentet. Förhoppningen är att konferensen ska anta ett nytt globalt ramverk för att skydda världens biologiska mångfald.Den biologiska mångfalden är hotad och förloras i en takt som människan aldrig tidigare skådat. – Biologisk mångfald är, likt klimatet, en fråga om både överlevnad och om välfärd. Läget är allvarligt och Sverige kommer att trycka på för ett ambitiöst och heltäckande ramverk med mätbara och tidsatta mål, så att vi kan

Omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd pausas 12 månader

Vattenkraften har en mycket viktig roll i det svenska elsystemet. En baksida med vattenkraften är att den har orsakat stora skador på ekosystemen i Sveriges vattendrag. En del av dessa skador kan repareras genom att vattenkraftverken genomför tekniska åtgärder på anläggningarna och genom att ändra hur kraftverken körs. Det behövs åtgärder både för att nå riksdagens miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag och kraven på förbättringar i vattenmiljön som är fastställda i EU:s ramdirektiv för vatten.Därför omprövas nu alla vattenkraftstillstånd med villkor som är äldre än 40 år. Arbetet

Pressbriefing med Romina Pourmoukhtari inför CBD COP15, Konventionen om biologisk mångfald

Fredagen den 9 december håller klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och departementsrådet Fredrik Hannerz en pressbriefing inför CBD COP15, FN:s konferens om biologisk mångfald.Tid: Fredag 9 december, kl. 13:00Plats: Digitalt och på plats i Bella Venezia, kvarteret Björnen. Entré via Rödbodgatan 6. Möjlighet finns att delta via länk. Obligatorisk föranmälan senast fredag 9 december kl. 11.00 till pressassistent Inger Yalcin, se kontaktuppgifter. Ange namn, redaktion, om du vill delta på plats eller digitalt samt i vilken funktion du deltar (reporter eller fotograf). Skicka

Globala förhandlingar mot plastföroreningar bidrar till klimatomställningen

Sent fredag kväll, den 2 december, avslutades det första internationella förhandlingsmötet för ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar i Punta del Este, Uruguay.Över 150 länder har samlats för att delta på det första förhandlingsmötet om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar. Uppmaningen från länderna var tydlig – för att få ett slut på plastföroreningarna behöver vi ett globalt avtal som omfattar hela plastens livscykel. Bland annat diskuterades avtalets övergripande mål och vilka åtaganden avtalet kan komma att omfatta.   - Utan effektiva åtgärder förutspås den globala

Internationell handel med delar från gråhaj regleras

Vid konventionen om internationell handel med utrotningshotade djur och växters senaste partsmöte, CITES COP 19, beslutades att den internationella handeln med delar från gråhajar ska regleras.Hajar spelar en viktig roll i de marina ekosystemen. De senaste 50 åren har gråhajspopulationerna minskat kraftigt på grund av överfiske eller att hajarna fångas som bifångst. På CITES COP 19 antogs värdlandet Panamas förslag att lista hela familjen gråhajar, vilken omfattar mer än 50 arter. Listningen innebär att handeln med fenor, kött och andra delar från gråhajar nu kommer att regleras. −

Regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa värmeförsörjningen

Regeringen har idag beslutat om tillfälliga regellättnader för att upprätthålla värmeförsörjningen de närmast kommande vintersäsongerna. Beslutet innebär att fjärrvärmeanläggningar snabbare kan byta bränsle om det blir brist på gas.Rysslands krig mot Ukraina har ökat risken för gasbrist i vinter. Det är främst fjärrvärmeanläggningar i sydvästra Sverige som använder gas som bränsle. Regeringens beslut innebär att byte av bränsle kan ske genom en anmälan i stället för att tillståndet ändras. På så sätt kan anläggningarna snabbt byta bränsle och fortsätta producera värme även vid gasbrist. –

Regeringen välkomnar IAEA:s strålsäkerhetsgranskning

(Ny version) I januari 2018 gav Strålsäkerhetsmyndigheten - på uppdrag av den svenska regeringen - IAEA i uppdrag att ta fram en rapport som granskar Sveriges ramverk för radioaktiv säkerhet och säkerheten i Sveriges hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall jämfört med andra jämförbara länder. Denna granskning brukar göras vart tionde år.Första delen genomfördes den 26-27 april i år och slutarbetet har genomförts de senaste veckorna den 14-25 november. De resultat som IAEA nu har presenterat innehåller bland annat ett antal råd och rekommendationer till Sverige, bland annat

Tilläggsdirektiv till utredning om vindkraft

Regeringen har gett tilläggsdirektiv till utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft (M 2022:03). De förslag som utredaren lämnar ska därmed finansieras av verksamhetsutövarna och inte av statsbudgeten.Den så kallade incitamentsutredningen tillsattes i april 2022 och har i huvudsak två uppdrag. Det ena uppdraget är att föreslå ett system för kompensation till lokalsamhällen och dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Det andra uppdraget är att lämna förslag för att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggd vindkraft. I det andra uppdraget

Ny EU-överenskommelse för utsläpp och upptag av växthusgaser i skog och mark

Rådet, kommissionen och Europaparlamentet har kommit överens om ett regelverk till år 2030 för att binda koldioxid i skog och mark inom den s.k. LULUCF-sektorn. Resultatet är en framgång för Sveriges höga ambitioner både för klimatet och för ett hållbart skogsbruk.Detta är det tredje förslaget av det omfattande Fit for 55-paketet som godkänns. Det är viktigt att EU kan nå överenskommelser kring alla delar av paketet för att kunna nå målsättningen i klimatlagen att minska nettoutsläppen med minst 55% till 2030. Överenskommelsen i LULUCF innebär en ambitionsökning med totalt 85 miljoner ton

Sverige lämnar in åtagande under den globala metandeklarationen till COP27

På FN:s klimattoppmöte i Glasgow 2021 antogs en deklaration om minskade metanutsläpp globalt – Global Methane Pledge. Som ett led i att genomföra deklarationen har Sverige nu lämnat in en metanhandlingsplan som beskriver nuvarande utsläpp, styrmedel och åtgärder.Den globala metandeklarationen innehåller ett kollektivt mål om att minska metanutsläppen med 30 procent till 2030 jämfört med 2020. För att följa upp implementeringen av deklarationen har de länder som undertecknat den uppmanats att inför årets klimatmöte, COP27, lämna in nationella handlingsplaner. – Metanutsläppen står för en

Laponiatjuottjudus fortsätter förvalta världsarvet Laponia

Regeringen förlänger Laponiaförordningens giltighet. Föreningen Laponiatjuottjudus får därmed fortsätta förvalta världsarvet Laponia till och med sista juni 2026.Den ideella föreningen Laponiatjuottjudus består av de nio samebyarna i Laponia, Gällivare och Jokkmokks kommuner, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Naturvårdsverket. − Laponia är Europas största sammanhängande naturlandskap och ett av Sveriges mest skyddsvärda områden. Där finns spår av samisk verksamhet som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden. Nu ger regeringen föreningen Laponiatjuottjudus fortsatt förtroende att

Satsning på laddinfrastruktur genom Klimatklivet

Regeringen vill att eldrivna transporter ska bli möjliga i hela landet och höjer anslaget till Klimatklivet med 400 miljoner kronor under 2023 för att möjliggöra fler satsningar på laddinfrastruktur.Regeringens satsningar ska skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen. Det handlar framför allt om den infrastruktur som måste finnas på plats för att elektrifiera transporterna och industrin. - Det behövs laddinfrastruktur där människor bor, arbetar och reser. Tillgången till

Uppdatering: Klimatbonusen upphör den 8 november

Kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil. Därför avskaffas klimatbonusen. Det innebär att den som köper eller beställer en klimatbonusbil efter den 8 november 2022 inte kommer erhålla klimatbonus. Texten har uppdaterats med frågor och svar.Den bil som köpts eller beställts senast den 8 november 2022 ska för att få klimatbonus uppfylla de regler som gäller vid den tidpunkt när utbetalning ska ske, det vill säga tidigast sex månader efter att bilen för första gången har ställts på i

Regeringen satsar på återvätning av dikade våtmarker

Våtmarker spelar en stor roll för att minska utsläppen av växthusgaser. Deras positiva egenskaper försvinner vid utdikning, något som skett i stor skala under flera århundraden. Regeringen höjer nu anslaget för att restaurera dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år från och med 2023.Utdikning har genomförts under de senaste århundradena för att vinna ny mark för jord- och skogsbruket. Detta har bidragit på ett positivt sätt till produktionen, men på senare tid har man uppmärksammat att dikade våtmarker släpper ut växthusgaser som påverkar klimatet negativt. Regeringen ökar

Nya satsningar på Industriklivet stöttar industrins klimatomställning

Industrisektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp och det måste minska för att Sverige ska målet om nettonollutsläpp 2045. Regeringen vill satsa på tekniker för koldioxidinfångning, som bio-CCS, och höjer anslaget för Industriklivet med 600 miljoner kronor år 2023.Genom Industriklivet stöttas utvecklingen av lösningar för att minska de processrelaterade och ofta svåråtkomliga utsläppen inom industrin. Det innebär även stöd till projekt som bidrar till permanenta s.k. negativa utsläpp av växthusgaser, som infångning av gaser från förbränning av biobränslen. - Industrins

Stor satsning görs på infångning av biogen koldioxid

Regeringen fortsätter satsningen på bio-CCS genom ett statligt stöd på 36 miljarder kronor under perioden 2026–2046 vilket ska fördelas till de aktörer som kan avskilja och lagra koldioxid till lägst kostnad. Sveriges geologiska undersökning (SGU) får i uppdrag att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring.− Infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS, är en viktig kompletterande åtgärd utöver de kraftiga utsläppsminskningar som behöver göras för att Sverige ska nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, säger klimat- och

Romina Pourmokhtari deltar i nordiskt miljö- och klimatministermöte

Den 2 november deltar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i det nordiska miljöministermötet i Helsingfors. På agendan står bland annat en gemensam deklaration om biologisk mångfald och samarbete inför partsmötet COP 15 i november.Vid mötet förväntas de nordiska miljö- och klimatministrarna godkänna en deklaration om naturbaserade lösningar och att ett inspel till FN:s panel om biologisk mångfald (IPBES) görs. Sverige leder också en diskussion om möjligheterna för de nordiska länderna att främja ett ambitiöst globalt avtal för biologisk mångfald, inför FN:s partsmöte om biologisk

Uppdatering: Pressbriefing med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inför FN:s klimatkonferens COP 27

Måndagen den 31 oktober deltar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på en pressbriefing inför FN:s klimatkonferens COP 27. Chefsförhandlare Mattias Frumerie och biträdande chefsförhandlare Christoffer Nelson från Miljödepartements klimatenhet deltar och redogör för läget inför COP 27 samt de frågor som väntas prägla mötet. Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor.Tid: Måndag 31 oktober, kl. 09.30-10.30Plats: På plats och digitalt. Föranmälda journalister kan delta på plats vid pressbriefingen i Lilla pressrummet, ingång via Jakobsgatan 24, eller digitalt via Zoom. Redan

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Twitter