Den biologiska mångfalden behöver ett ökat skydd globalt

Report this content

Den här veckan träffas världens länder för att inom FN:s konvention om biologisk mångfald börja ta fram ett nytt globalt ramverk för hur den biologiska mångfalden ska skyddas och nyttjas hållbart. Miljö- och klimatminister Per Bolund medverkar digitalt på mötet och kommer driva att Sverige vill ha skydd för 30 procent av jordens land och hav.

Enligt en rapport från FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES), gör människans aktiviteter att ekosystem hamnar i obalans, arter försvinner och den genetiska variationen minskar i stor skala och snabb takt. Dessutom leder mänsklighetens nuvarande överutnyttjande av naturens resurser till att ekosystemtjänster som levererar till exempel rent vatten, pollinering och odlingsbar jord försämras och försvinner.

Sverige står bakom att införa mål för att skydda 30 procent av jordens land och hav. Det ligger i linje med vad internationella forskare har lyft fram som ett minimum för att säkra den biologisk mångfalden.

Människan bidrar till att den biologiska mångfalden utarmas globalt. Det är därför vår skyldighet att göra något åt denna ödesfråga. Vid mötet med FN:s konvention om biologisk mångfald kommer jag arbeta för ett ambitiöst ramverk med globala mål som möter upp mot de utmaningar vi ser med fortsatt förlust av biologisk mångfald, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

Att skydda 30 procent av jordens land och hav kommer inte att räcka för att säkra ekosystemtjänster som människor är helt beroende av. Därför behövs också mål och åtgärder som minskar trycket på den biologiska mångfalden i de övriga 70 procenten. Sverige vill att det nya globala ramverket ska innehålla mål för minskning av globala ekologiska fotavtryck. Det innebär ett minskat tryck från mänsklig konsumtion och produktion på den biologiska mångfalden och dess ekosystemtjänster.

Naturbaserade lösningar är ett sätt att båda skydda biologisk mångfald och bidra till utsläppsminskningar eller anpassningar till ett varmare klimat. Sverige driver att det nya globala ramverket ska innehålla sådana lösningar. Klimatförändringarna bidrar till minskad biologisk mångfald och minskad biologisk mångfald kan driva på klimatförändringarna. Arter och ekosystem hinner inte anpassa sig när klimatet ändras i en allt snabbare takt. Till exempel tar skadade ekosystem upp mindre koldioxid.

Josefin Sasse
Pressekreterare hos miljö- och
klimatminister samt vice statsminister
Per Bolund
073-077 94 69

Victor Thomsen
Pressekreterare hos miljö- och
klimatminister samt vice statsminister
Per Bolund
073-078 24 75 

Miljödepartmentet
Fredsgatan 6 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo

Taggar:

Snabbfakta

FN:s konvention om biologisk mångfald: Vartannat år träffas medlemsländerna i FN:s konvention för biologisk mångfald i ett partsmöte (CBD COP). Senaste mötet var i Egypten 2018. Mötet som nu ska inledas i Kina har blivit framskjutet pga. pandemin. Detta möte, CBD COP15, kommer delas upp i två delar. COP 15 del 1 äger rum som hybridmöte 11–15 oktober 2021. Då förväntas beslut om budget för konventionen, digitala inlägg från deltagande ministrar samt antagande av en deklaration för att ge politisk skjuts åt det fortsatta förhandlingsarbetet. COP 15 del 2 förväntas äga rum som ett fysiskt möte i april eller maj 2022 i Kunming, Kina.
Twittra det här
Biologisk mångfald omfattar: • Ekosystem • Arter • Genetisk variation inom arter FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) definierar biologisk mångfald som "variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem."
Twittra det här
Rapport från IPBES: I maj 2019 presenterade IPBES en rapport om det globala tillståndet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det engelska namnet på rapporten är ”Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services”. Rapporten bygger på en analys av ungefär 15 000 källor. Syftet är att åskådliggöra hur mänskliga aktiviteter, miljöförändringar och biologisk mångfald hänger samman samt visa på möjliga handlingsvägar. Även traditionell och lokal kunskap ingår i bedömningen.
Twittra det här